Radar

Luften dödar 8 000 svenskar per år

Drygt 8 000 svenskar dör varje år till följd av luftföroreningar.

Runt 800 000 européer dör varje år till följd av luftföroreningar. Det är betydligt fler än vad man tidigare trott. I Sverige är luften bättre än i många andra länder, men forskarna räknar ändå med att drygt 8 000 svenskar dör varje år på grund av dålig luft.

Små partiklar i luften, osynliga för blotta ögat, orsakar varje år miljontals dödsfall världen över. Bara i Europa resulterade förorenad luft i 790 000 extra dödsfall 2015, vilket var nästan dubbelt så många som tidigare beräkningar visat.

Det konstaterar forskare vid bland annat Universitätsmedizin Mainz i Tyskland i en ny rapport, framtagen i samarbete med Europeiska hjärtläkarsällskapet (European Society of Cardiology).

Många européer

Merparten av dödsfallen förorsakas dock inte av lungsjukdomar, utan av hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke.

”De höga dödstalen på grund av luftföroreningar i Europa kan förklaras av en kombination av dålig luft och att det är tättbefolkat, vilket resulterar i en exponering som är bland den högsta i världen”, säger Jos Lelieveld, professor vid Max-Planck-institutet för kemi i Mainz, i ett pressmeddelande.

Sett till hela världen orsakade luftföroreningar 120 extra dödsfall per 100 000 invånare, vilket motsvarade 8,8 miljoner dödsfall år 2015. I Europa som helhet dog 790 000 människor till följd av dålig luft 2015, medan motsvarande siffra för EU-länderna var 659 000.

Tusentals svenskar

Sverige ligger något bättre till än många andra europeiska länder. Här dog 8 233 personer 2015 på grund av luftföroreningar, eller motsvarande 84 personer per 100 000 invånare. Det är bättre än Tyskland (154) och Storbritannien (98), men sämre än både Norge (62) och Island (43).
I östra Europa är dödstalen ännu högre. Detta trots att luften där inte är så mycket sämre än i väst.

”Vi tror att förklaringen kan vara att vi har en mer avancerad hälso- och sjukvård i västra Europa, där medellivslängden generellt sett är högre”, säger Jos Lelieveld.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.