2 500 elever i Örebro län har fått äta och betygsätta gråärtsrulle, som en del av ett projektsamarbete mellan Alfred Nobel Science Park, Örebro universitet, Delmat och Hällefors. De flesta elever gillade gråärtorna.
Under en vecka fick alla elever på Klockarhagsskolan och Grythyttans skola i Hällefors kommun, Lindeskolan i Lindesberg och Kyrkbacksskolan i Ljusnarsbergs kommun äta filodegsrullen med gråärta.
Eleverna uppgav i intervjuer med Alfred Nobels Science Park att det var gott och mättande. ”Det var gott, men konsistensen var lite mer åt grönsakshållet så det märktes att det inte var kött. Det knastrade lite när man tuggade”, sa Gustav Larsson i årskurs 9 på Karlsängsskolan i Nora.
Klimatsmarta rätter i offentlig miljö
Gråärtsprojektet uppstod för 1,5 år sedan, i samband med arbetet för en ny livsmedelsstrategi i länet.
– Vi pratade om klimatsmarta rätter i offentlig miljö och då sammanförde jag Magnus Westling och Delmat. Det blev starten på det hela, säger Annika Grälls, profilområdesansvarig för Mat och måltid vid Alfred Nobel Science Park i pressmeddelandet.
Delmat, ett Hälleforsbaserat företag som producerar mat, nappade på idén om gråärtan och började tillsammans med Magnus Westling, doktorand på Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet, att experimentera med olika recept och tillagningssätt.
– Vi ser en oerhört stor potential i gråärtan. Klimatsmart mat är framtiden och eftersom gråärtan kan odlas var som helst i Sverige, ser vi även en möjlighet att kunna skapa nya jobb på landsbygden, säger Sofia Nelson, marknads- och säljkoordinator på Delmat.
"Det måste smaka bra"
När Stefan Lahti, måltidschef på Hällefors kommun, gick in i projektet uppstod möjligheten att testa maten på skolelever, ett viktigt steg för att göra gråärtan kommersiellt gångbar, menar de.
– Det måste både smaka bra och kännas bra i munnen om man ska vilja äta. För även om det finns fantastiska vinster både ekonomiskt och för klimatet, så måste det smaka gott – annars tror jag inte att folk är villiga att göra förändringar. Därför är det jätteviktigt vad de här 2 500 eleverna tycker, men även vad kökspersonalen tycker. Det måste ju gå att hantera för skolköket också, säger Annika Grälls.
Så här långt har responsen från eleverna varit positiv, berättar Magnus Westling.
– Jag har hunnit sammanställa enkäterna från en skola och där tyckte fyra av fem att maten var god. Den femtedel som upplevde att de inte tyckte om den, uppgav att det var för att den inte innehåller kött, vilket är intressant.
Svaren från enkätundersökningen bland eleverna kommer han att sammanställa och presentera i en vetenskaplig artikel om hur olika elever upplever produkten.
– Sedan kan vi också titta på vad som driver gillandet och vad som drar ned gillandet. Det är intressant att göra det på en skola, för då blir det verklighetsförankrat och relevant. Om vi tänker oss att vi ska få en omställning till en hållbar måltidskultur, så är det viktigt att fråga eleverna – de är ju framtidens konsumenter, säger Magnus Westling i pressmeddelandet.
