Nödvattentankar förbereddes under några kritiska timmar i Båstad förra sommaren. Då var kommunen nära att helt få slut på dricksvatten. I sommar är läget mindre kritiskt, men jämfört med tidigare är ändå vattenbristen ovanligt stor.

– Vattenbrist är ett allvarligt problem och bevattningsförbud är en väldigt tydlig manifestation av det, säger Dan Löfgren, kommunikationschef på Svenskt vatten.

Angivande grannar

Det är den kommande månaden risk för vattenbrist i 15 av landets 21 län. Hittills har 18 kommuner infört bevattningsförbud. Den 11 juli i gick vattenleverantören i Båstad, NSVA, ut med en uppmaning till kommuninvånarna att spara på vattnet för att undvika ett bevattningsförbud.

– Det fick den effekten att förbrukningen ökade. Folk tänkte kanske att de skulle passa på att fylla sina pooler så länge det var tillåtet. När vi registrerade det här gick vi ut med bevattningsförbud, säger Sven-Inge Granlund, tillfällig avdelningschef på drickvattenavdelningen på NSVA.

Hur det kontrolleras att invånarna följer bevattningsförbud varierar mellan olika kommuner.

– Vissa kommuner är väldigt aktiva och åker runt och kollar om vattenspridarna står på och ringer på dörren om så är fallet. Men det vanligaste skulle jag säga är att grannarna säger till om någon bryter mot förbudet, säger Dan Löfgren.

Kan begränsa tillgången

Om kommunen märker att någon bryter mot förbudet har de möjlighet att begränsa tillgången på vatten. Men först måste de skicka ett brev där det står att om man inte rättar sig inom två veckor kan kommunen vidta åtgärder.

– Vi tycker att de möjligheterna är otroligt trubbiga. Det blir ju nästan löjeväckande att folk ska få två veckor på sig att stänga av vattenspridaren. Kommunerna behöver få möjlighet att mycket snabbare begränsa vattentillgången, säger Dan Löfgren.

Att någon svensk kommun faktisk begränsat vattentillgången till följd av brott mot bevattningsförbud är ingenting som Dan Löfgren känner till.

– Så det är åtminstone extremt ovanligt.

För att se till så att förbudet följs i Båstad har NSVA under sommaren patrullerat i kommunen.

– Läget är fortfarande ansträngt, men under kontroll, så just nu är vi inte ute. Men det kan ändras när vädret blir varmare, säger Sven-Inge Granlund.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.