Rapporten innehåller en genomgång av de framsteg som gjorts och de utmaningar som återstår i förhållande till de mål som ska vara uppnådda till 2030. Den lanserades i samband med FN:s politiska högnivåforum om hållbar utveckling, som avslutades i New York på fredagen.

Studien visar att utvecklingen har gått framåt inom vissa områden, bland annat i kampen mot fattigdomen och för en förbättrad global hälsovård. Samtidigt understryker FN:s generalsekreterare António Guterres att världssamfundet måste agera om målsättningarna ska kunna uppnås i tid.

– Vårt arbete för att få ett slut på mänskligt lidande och för att skapa möjligheter för alla går för långsamt, sade António Guterres.
Han underströk att världen behöver en politik som säkerställer att inga människor tillåts hamna på efterkälken – samt ett effektivt internationellt samarbete.

Ett "existensiellt hot"

Klimatförändringarna utgör en av de största utmaningarna, enligt FN. Låginkomstländer drabbas i högre grad av klimatrelaterade katastrofer, vilka i sin tur fördjupar fattigdomen och utsätter de mest sårbara för en ökad risk för hunger och sjukdomar.

Rapporten lyfter fram att större resurser går till satsningar för att minska utsläppen av växthusgaser och för att utveckla strategier för att minska risker. Samtidigt krävs det mer för att 1,5-gradersmålet ska kunna uppnås och rapportförfattarna slår fast att det kommer att krävas ”förändringar utan motstycke” inom samhällets alla sektorer för att hejda den globala uppvärmningen.

FN-chefen har tidigare beskrivit klimatförändringarna som ett ”existentiellt hot”.

"Delar av världen kommer bli obeboeliga"

Liu Zhenmin, som är en av FN:s undergeneralsekreterare, sade i samband med lanseringen av rapporten att klimatförändringarna utgör det största hindret i arbetet för att skapa en rättvis värld.

– Om vi inte minskar de rekordhöga utsläppen av växthusgaser nu så kommer de samlade effekterna att bli katastrofala och oåterkalleliga. Många delar av världen kommer att bli obeboeliga. Matproduktionen kommer att hotas, vilket kommer att leda till omfattande matbrist och hunger och risken är att upp emot 140 miljoner människor tvingats på flykt till 2050.

Virginia Burkett, som är chef för en forskningsenhet vid United States Geological Survey, USGS, säger till IPS att det skulle vara möjligt att begränsa den globala uppvärmningen – men att det skulle kräva en snabb omställning av den globala ekonomin. Hon menar att FN:s forskningsinsatser kring klimatfrågan varit effektiva – men påpekar också att utvecklingen hämmas av bristen på internationella politiska lösningar.

Mycket arbete återstår

FN-rapporten lyfter också fram att två miljarder människor lever i länder som drabbats av ”vattenstress”, samtidigt som närmare fyra miljarder människor drabbas av svår vattenbrist under minst en månads tid varje år.

Brist på vatten och goda sanitära anläggningar är en av de främsta orsakerna till att människor drabbas av sjukdomar, och FN understryker att arbetet inom detta område måste gå snabbare om målsättningarna ska kunna uppnås till 2030.

Rapporten belyser också hur mycket arbete som återstår för att uppnå en rättvisare och mer jämställd värld. Enligt ILO tjänar nästan hälften av världens arbetare mindre än motsvarande 200 dollar i månaden.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är fortsatt stora, då männens medianlön i timmen är tolv procent högre än kvinnornas. Löneklyftorna är ännu högre på chefsnivå.

Krävs förstärkta insatser

Kvinnor över hela världen drabbas även av sexuellt våld och saknar i många fall rättsligt skydd. Enligt rapporten är det sexuella våldet mot flickor och kvinnor särskilt utbrett i södra Afrika, samt i Central- och Sydasien.

Hungern i världen har dessutom börjat öka igen på senare år. Andelen små barn som lider av undernäring har visserligen minskat kraftigt sedan 2000, men fortfarande lider 49 miljoner barn under fem år av undernäring.

Rapportförfattarna understryker att det krävs förstärkta insatser för att se till att alla människor får tillgång till näringsrik mat.

Enligt FN:s index över så kallad multidimensionell fattigdom, som även tar hänsyn till andra faktorer än inkomst, så lever hela 1,3 miljarder människor – motsvarande nästan var femte på jorden – i multidimensionell fattigdom. Det innebär att världen har mycket långt kvar för att kunna leva upp till målsättningen om att utrota fattigdomen till 2030.

Stora framgångar har dock uppnåtts i arbetet för att förbättra hälsovården då många miljontals människor i utvecklingsländer fått tillgång till läkemedel mot tidigare dödliga sjukdomar. Mödra- och barnadödligheten har dessutom minskat.

Samtidigt slår rapportförfattarna fast att malaria och tuberkulos fortsätter att drabba många, i synnerhet i södra Afrika där insatserna måste intensifieras.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.