Omställningslabbet undersöker vår syn på ”Resurser”

En lördag i slutet av juni diskuterade de begreppet resurser, ”vad är det?” och ”när känner vi oss resursrika?”.

Omställningslabbet består av en serie med fyra olika tillfällen där deltagarna diskuterar olika ämnen runt frågan: hur ställer vi om till ett hållbart samhälle? Den första höll de förra året med temat ”Motivation” och de kommande kommer vara ”Kreativt motstånd” och ”Samskapande med naturen”.

Processen för det aktuella temat ”Resurser” började dock redan i vintras då de genomförde tre möten med en mindre grupp på sju personer. Yannick Porter kallar det en prototyp för hur de skulle undersöka de här frågorna om resursrikedom och andra synsätt på resurser. Flera av dem som deltog då kom också med nu i den här större gruppen.

Han menar att detta temat är svårgreppbart.

– Jag och Jannika (Häggström) som höll workshopen har länge pratat om de här frågorna och kände att vi inte riktigt hittade vad det skulle handla om, konceptuellt, så vi behövde en experimentyta innan vi kunde göra det i större skala.

Har lite att göra med materiella tillgångar

Tanken med labbet är inte att komma med färdiga svar, men Yannick Porter har ett starkt intryck åt vilket håll samtalen ledde.

– För mig blev det väldigt tydligt att upplevelsen att känna sig rik på resurser har relativt lite att göra med materiella tillgångar i dagens samhälle, berättar han.

Men han betonar att hade vi levt i en annan del av världen, i en annan situation, kanske det hade haft mer betydelse.

– När vi nu pratade om vad som är viktigt så är det relationer, att vara sedd, att kunna bidra, att kunna fylla en funktion i ett sammanhang – det tycker jag är väldigt spännande. Det är en så tydlig diskrepans mot hur vi interagerar med marknaden, med en ständigt ökande BNP, med julhandeln som går upp varje år, och det mönster och beteende som vi har i Sverige. För när vi pratar om vad som är viktigt så är det andra saker, men den berättelsen har inte riktigt ägt rum, och det finns ingen reklambyrå som lyfter det budskapet, säger han och skrattar till.

Han berättar att under samtalen så lyftes bland annat att ”resurser” kan upplevas som ett negativt begrepp, som i ”utarmning av naturens resurser” till exempel.

– Och det är kanske också ett begrepp som avhumaniserar och objektifierar vad det än är man ser som en resurs, funderar han vidare. Så detta är ett försök också från min sida att återta ett begrepp.

För egen del associerar han begreppet mycket med sin inre kraft. 

– Min inre förmåga att göra saker är kanske min viktigaste resurs, och om jag till exempel är sjuk så har jag väldigt lite resurser att tillgå.

Han berättar vidare att han har arbetat med människor i hela sitt yrkesliv.

– De senaste sju åren har jag jobbat med att engagera människor i miljöfrågor eller samhällsfrågor på olika sätt, och jag har funderat på den här balansgången; att inte se människan som en resurs, men ändå se att vi som grupp har en massa resurser i form av kompetens och kapacitet.

Han menar att det egentligen är ett ganska komplext och otacksamt begrepp att jobba med. 

– I många olika sammanhang så upplever jag att eftersom marknaden, eller någon annan aktör, har kidnappat ett begrepp, så ska omställningsrörelsen eller miljörörelsen komma på ett nytt begrepp, istället för att återta det. Men jag tycker att det är samma som med nationalism och begreppet svenskhet. Jag tycker att vi ska ta tillbaka det och definiera det själva, det är inte deras begrepp.

Behöver backa bandet

Ja den här delen i serien har verkligen varit en svår nöt att knäcka, menar han.

– Jag började med att kalla detta temat för ”Behovsbaserad organisering”. Min förhoppning är att vi ska leva i ett samhälle som inte tar mer än vi behöver från naturen och ger det vi kan tillbaka, att skapa ett regenerativt samhälle över tid. Och då kan vi inte bara konsumera mer och mer, utan vi behöver backa bandet och fundera på vad vi har för faktiska behov, och organisera samhället runt det.

Yannick Porter tror också att detta är den delen av de olika områdena som han vill undersöka  – som kanske undersöks minst, eller är svårast att greppa för många. De andra koncepten i serien är mer aktuella i olika sammanhang.

– Det är inte så många som jobbar med hur vi ändrar spelreglerna för hur samhället fungerar, ett samhälle bortom BNP. Det är mycket snack om vad vi vill undvika, men mindre om vad vi vill ha, och vad vi redan vet om det.

Yannick har inte bestämt ännu när nästa del i serien ska bli.

– Jag har dragit ner på tempot lite grann och tycker fortfarande att ämnet vi är på nu är superintressant. Min känsla är att vi är något på spåren, och vi har knappt behövt göra någon marknadsföring alls för det här. 

Det stora intresset har också visat sig i att de redan fått förfrågningar om att hålla denna delen av Omställningslabbet på en annan plats, så de har diskuterat att göra en workshop-turné i vinter på resurstemat, kanske på fem, sex platser runt om i landet.

Planerna är inte klara men Yannick Porter och Jannicka Häggström funderar på att i så fall utöka diskussionerna, att både samtala om ”när känner vi oss resursrika?” och ”vilka resurser använder vi i samhället”.

Yannick Porter menar att det kan bli mer utbildande, att deltagarna kan fundera på var de själva har möjlighet att vara med och påverka, i frågor kring exempelvis mat, byggande men också i arbetslivet.

– Ibland kan jag uppleva att känslan är att vi behöver abrupt bryta med kapitalismen men om vi gör det idag får vi ett samhälle i kollaps. Så vi måste vara väldigt noga med vart vi ska styra skutan och det är väl det som vi försöker komma åt med det här Omställningslabbet.