Rådet ska styra under tre år eller något längre, meddelade AU under en presskonferens på torsdagen.

Militärjuntan har kontrollerat Sudan sedan april då mångårige presidenten Omar al-Bashir tvingades bort efter massiva folkliga protester.

Parterna hade tidigare enats om att ett övergångsråd skulle styra landet under en treårsperiod varefter nya val skulle hållas. Men Sudans proteströrelse bröt all kontakt med militärjuntan efter en attack mot en sittstrejk i huvudstaden Khartum den 3 juni. Över 100 människor dödades enligt den oppositionella läkarorganisationen Centralkommittén för sudanesiska läkare, medan militärjuntan hävdar att 61 människor dog.

"Inkluderande avtal"

Den fruktade RSF-milisen, som styrs av militärjuntans näst högste ledare Mohamed Hamdan Dagalo, har pekats ut som ansvarig för det blodiga dådet. Militärjuntan har förnekat att den beordrade attacken.

Efter intensiv medling från Etiopien och AU har parterna nu under två dagar diskuterat landets framtida styre och kommit överens.

– Vi vill försäkra alla politiska och väpnade rörelser och alla som deltog i förändringen … att detta avtal är inkluderande och inte utesluter någon, säger Mohamed Hamdan Dagalo.

Utreder masskjutningen

Förslaget är att ordförandeskapet i det treåriga övergångsrådet ska innehas av militären under de första 18 månaderna och sedan tas över av de civila i 18 månader. Det är dock oklart om båda sidor skrivit under just den delen av avtalet.

Han gav inga detaljer om hur rådet skulle utformas men enligt Ahmed al-Rabie, en av de ledande protestledarna, kommer sex civila och fem militärer ingå i rådet.

Medlarna uppger också att parterna har enats om att den senaste tidens våldsamma händelser, inklusive det som inträffade den 3 juni, ska granskas i en öppen, nationell och oberoende utredning.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.