– Det fina med detta är att det både är en jämlikhetsreform och en klimatreform. Många låginkomsttagare kommer att ha nytta av detta och många kommer att ställa bilen, säger Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt.

Förslaget innebär att staten satsar två miljarder kronor årligen 2020, 2021 och 2022. Miljarderna ska gå till regionala kollektivtrafikmyndigheter. De ska själva få bestämma hur pengarna ska användas.

Sjöstedt ger som exempel utbyggd kollektivtrafik, tätare turer, bättre wifi på tågen och framförallt lägre buss-, tåg- eller tunnelbanekort för till exempel unga och äldre.

Efter valet

Vänsterpartiet fick i budgetförhandlingarna med den förra rödgröna regeringen igenom gratis kollektivtrafik för unga på sommarlovet.

Den reformen avskaffades efter valet och nu budgetsamarbetar den rödgröna regeringen med C och L i stället för med V.

Sjöstedt ser gärna att sommarlovssatsningen återinförs, men påpekar att den nu föreslagna satsningen räcker till betydligt mer. Enligt honom skulle det räcka till gratis kollektivtrafik för unga under hela året.

Sommarlovsreformen kostade 350 miljoner kronor och riktade sig till unga på mellanstadiet, högstadiet och de två första åren på gymnasiet.

På frågan om det inte är slöseri att även välbeställda familjers barn ska få gratis buss- eller tunnelbanekort, svarar Sjöstedt att det är viktigt med gemensamma system.

– Det ska inte vara så att du måste prata med din mamma för att hon ska gå till socialkontoret för att du ska få busskort, säger han.

– Vi tycker att alla barn ska kunna åka bussen. Det blir rättvist och mindre utpekande.

Bra för klimatet

Sjöstedt uppger också att billigare kollektivtrafik kan få mer välbeställda familjer att ställa bilen, vilket är bra för klimatet.

V-ledaren hoppas att den rödgröna regeringen ska införa den föreslagna kollektivtrafiksatsningen, även om han själv inte får vara med och budgetförhandla i höst.

– Vi räknar med att Stefan Löfven håller sina löften om att våra reformer ska tillbaka och att han kommer att kämpa för det, säger Sjöstedt.

Han vill inte redan nu gå in på vad V gör om reformen inte kommer med i höstens budget.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.