I Norrköping blir antalet dagar med medeltemperaturer på över 20 grader tre gånger fler än i dag. I Vemdalen nästan halveras antalet månader med snö och i Malmö riskerar stora delar av hamnområdet och även stationsområdet att hamna under vatten. Dessutom kan skyfallen, likt det 2014, som kostade mellan 600 och 700 miljoner kronor, bli fler.

Exemplen kommer från en rapport framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), med underlag från SMHI. SKL har jämfört vad som kan väntas vid fortsatt klimatförändring om klimatmålen uppnås.

– Vi har valt att fokusera på tre kommuner för att visa konkreta exempel som man själv kan relatera till. Utifrån de kommuner vi valt finns det alltid någon kommun som är snarlik den egna. Det känns angeläget att inte prata i svepande ordalag, utan faktiskt också visa vad klimatförändringarna kommer att innebära i vardagen för kommuner och dess invånare och företagare, säger Carola Gunnarsson, 1:e vice ordförande för SKL.

Snabbare än väntat

Exempelvis går Malmöexemplet att applicera på alla kustkommuner, i varierande grad beroende på landhöjningen. I södra Sverige ser det likadant ut, medan förändringarna blir mindre påtagliga norröver. Förändringarna i Norrköping gäller stora delar av mellersta Sverige och Härjedalen påverkas på liknande sätt som norra Sverige.

– Man pratar mycket om vad klimatförändringarna innebär, men jag blev nog lite överraskad, måste jag erkänna. Havsnivåns stigning har man pratat mycket om, men nu ser man vilken stor del det faktiskt drabbar. Men när det gäller värmen, var det en snabbare ökning än jag trodde och likadant var det med snötillgången i Norrland, säger Carola Gunnarsson.

"Stora förändringar i Sverige"

För varje grad varmare det blir globalt, ökar temperaturen i Sverige med 1,5 grader. Fortsätter utsläppen som i dag innebär det att det kommer vara i genomsnitt fem grader varmare i Sverige nästa sekelskifte. Om klimatmålen uppnås stannar uppvärmningen vid tre grader.

Vid minskade utsläpp blir ökningen av varma dagar i Norrköping hälften så stor och minskningen av snödagar i Vemdalen hälften så snabb. Skyfallen i Malmö blir mindre frekventa.

SKL poängterar att Sverige måste satsa på två områden parallellt. Dels att minska utsläppen och dels att rusta mot de klimatförändringar som redan börjat.

– Även om vi lyckas göra kraftfulla åtgärder och begränsa temperaturhöjningen, så kommer det att ändå att betyda stora förändringar i Sverige. Det kommer inte att vara som det är i dag, utan det kommer att vara en utmaning för framtiden, säger Carola Gunnarsson.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.