På Aalto-universitetet i Otnäs, strax väst om Helsingfors, försöker man göra skogen till kläder och mat av insekter och bortglömda växter.

– Det här är framtiden. Det här är vad vi tror på, fastslår professor Pirjo Kääriäinen när TT och andra inresta Brysselkorrespondenter kommer på besök.

Aalto-universitet bildades 2010 när tre vitt skilda högskolor slogs ihop för att satsa mot framtiden – som om Handelshögskolan i Stockholm plötsligt skulle förena sig med Konstfack och Kungliga Tekniska Högskolan. Målet är tydligt: att utbilda om och forska fram lösningar och produkter i stället för sådant som inte är hållbart längre. Till exempel att två tredjedelar av alla textilier i dag är oljebaserade syntetfibrer.

Resultatet? Bland annat en klänning av en björk – sedan man med hjälp av salt kunnat göra textilfibrer av cellulosa.

Bastu och bussar

Samma tankar ska prägla det ordförandeskap i EU:s ministerråd som Finland nu tagit över sedan den 1 juli. Hållbart Europa, hållbar framtid, är hela ordförandeskapets devis.

Det innebär besvikelse för den som samlar på de slipsar och scarfar som ordförandeländerna traditionellt brukar bjuda på. Eller andra presenter i form av pennor, pärmar eller mobilladdare.

– Vi har beslutat att inte dela ut några traditionella gåvor, utan i stället erbjuder våra gäster erfarenheter som bastubad, gratis kollektivtrafik och fri entré på muséer. Pengarna vi sparar på det här lägger vi på klimatkompensering av flygresorna till Helsingfors under ordförandeskapet, berättar miljöminister Krista Mikkonen.

– EU:s framtid hänger på att vi kan lösa hållbarhetskrisen. Det är inget val. Det är en skyldighet, säger hon inne i ett konferensrum i centrala Helsingfors.

Tuffa klimatmål

Mikkonen är nytillträdd, precis som hela den dubbelt rödgröna regeringen som började arbeta så sent som den 6 juni.

En av de första åtgärderna har blivit att slå fast ett tufft miljömål. Redan år 2035 ska Finland vara klimatneutralt när det gäller utsläpp av växthusgaser.

Hur det ska gå till är inte givet.

– Ärligt talat så vet vi ännu inte riktigt hur vi ska nå det. Men finns det en stig så finns det en väg. Och man måste starta någonstans, säger näringsminister Katri Kulmuni.

Kollegan Mikkonen har lite fler detaljer. Redan i höstas enades riksdagen om att exempelvis till år 2029 ha fasat utan den kolkraft, som i dag bland annat är huvudstadens främsta värmekälla.

– Vi vet att vi måste agera på alla områden: trafiken, byggandet, energin. Vi kommer att genomföra en skattereform så att vi kan guida folk att göra rätt val, berättar miljöministern.

En möjlighet?

Att arbeta för att hela EU ska kunna enas om klimatneutralitet till år 2050 blir ett av den finländska regeringens viktigaste uppdrag under höstens ordförandeskap. En stor majoritet av medlemsländerna är för – men har hittills fått vika sig för envisa nej-sägare i Polen, Ungern, Tjeckien och Estland.

Näringsministern tänker dock inte ge upp på förhand.

– Jag har fått ganska mycket nog av all pessimism runt allt det här. Vi har både möjligheten, tekniken och viljan att göra någonting. Att bekämpa klimatförändringarna är inte bara ett måste. Jag ser det också som en ekonomisk möjlighet, säger Katri Kulmuni.

Ute på Aalto-universitetet hoppas forskarna samtidigt att deras nya hållbara produkter ska ge ekonomisk vinning – och bättre miljö – inom det närmaste årtiondet. Men man vet också att enbart det är inte tillräckligt.

– Vi måste alla lära oss återvinning och att konsumera mindre. Vi kan inte fortsätta vår överkonsumtion. Man behöver inte vara idealist för att förstå att vi inte kan fortsätta så här, säger Pirjo Kääriäinen.