Radar

Utredning: Klimatanpassa reseavdraget

Framtidens reseavdrag kan komma att  baseras mer på avstånd än på färdmedel.

Reseavdraget för jobbresor bör avskaffas i sin nuvarande form. Det föreslår en utredning som presenterades för regeringen i onsdags. I stället för att främst subventionera biltrafik kan framtidens avdrag i större utsträckning gynna kollektivtrafiken.

Reseavdraget ska istället styras av hur lång resan är och gälla oavsett vilket färdmedel man väljer. Förslaget innebär, jämfört med dagens reseavdrag, att resor med kollektivtrafik blir mer ekonomiskt attraktiva i förhållande till bilresor. 

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

– Reseavdragen är en av de största klimatskadliga subventionerna vi har i Sverige. Vi har arbetat i 25 års tid för att reseavdragen ska reformeras. Dagens besked visar att vårt arbete har lönat sig, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl i ett pressmeddelande.

Gynna resor med låga utsläpp

I dag går hälften av reseavdragen till de tre storstadsregionerna, Stockholm, Göteborg och Malmö. ”Reseavdraget har framför allt blivit ett avdrag för högavlönade män i storstäderna,” skriver Naturskyddsföreningen.

Utredningens uppdrag har varit att se över hur reseavdraget på ett bättre sätt kan gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar och samtidigt vara enklare än nuvarande system att administrera och kontrollera. 
En viktig utgångspunkt har varit att det ska vara möjligt att kunna bo och verka i hela landet, även där kollektivtrafikalternativ saknas eller är begränsade.

Och finansminister Magdalena Andersson skriver i ett uttalande att regeringen kommer analysera konsekvenserna av förslaget för personer som bor och arbetar i glesbygd.

90 procent går till bilen

Dagens reseavdrag gynnar arbetspendling med bil framför kollektivtrafik. Enligt Naturskyddsföreningen görs cirka 90 procent av avdragen för bil och 10 procent för kollektivtrafik. Kostnaden för staten uppgick till 5,8 miljarder kronor 2017.
 
De nya reglerna innebär att skattereduktion ska ges med 60 öre per kilometer för den del av avståndet mellan bostad och arbetsplats enkel väg som överstiger 30 kilometer och upp till och med 80 kilometer.

Vidare ska ett tillägg ges i de fall där kollektivtrafiken är bristfällig, till exempel i glesbygd. Tillägget ges om tidsvinsten vid resa med bil jämfört med kollektivtrafik är minst två timmar och 30 minuter per dag.

Radar

Svenskar återvinner allt sämre

Återvinning av glas på en återvinningsstation.

Mängden förpackningar i Sverige har ökat med 30 procent sedan 2012. Samtidigt återvinner vi allt sämre. 

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

Mest och minst återvunnet

• De förpackningsslag som materialåtervanns mest under 2022 var pantburkar och glas. 89 procent av pantburkarna som sattes på den svenska marknaden gick till materialåtervinning. Materialåtervinningsgraden för glas var 86 procent. 
• 78 procent av alla kartong- och pappersförpackningar återvanns.
• Lägst materialåtervinningsgrad, 35 procent, var det för plastpackningar.
Källa: Naturvårdsverket

Radar

Så kan Sveriges nästa nationalpark se ut

Bullerö är en av de större öarna i Nämdöskärgården.

Sveriges mest storslagna eller särpräglade naturområden har fått status nationalpark. I landet finns i dag 30 stycken, och nu finns förslaget för nummer 31 klart: Nämdöskärgården i Stockholms skärgård.

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Rödalger och blåstång hör till områdets typiska arter. Foto: Cinthia Tiberi Ljungqvist

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.

Skyddade, grunda vikar fungerar som viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, samtidigt som de är känsliga för lokal påverkan från till exempel båtlivet. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län

Nationalparkens syfte…

… är att ”bevara ett representativt och variationsrikt havs- och skärgårdslandskap i
Östersjön i väsentligen oförändrat skick”.

Syftet ska uppnås genom att:
• minimera negativ påverkan på områdets naturvärden och inte tillåta
exploaterande verksamhet
• införa nödvändiga regleringar för att bevara marina miljöer
• bedriva ändamålsenlig skötsel för att bevara och utveckla områdets
naturvärden
• genomföra ändamålsenliga åtgärder för att ge allmänheten tillgång till
nationalparkens natur- och upplevelsevärden

Källa: Naturvårdsverket