Zoom

”Sprututbyten borde finnas i alla städer”

Sprututbytesprogram för narkomaner minskar risk för blodsmittor och sänker kostnaderna för missbrukarvården.

Sprututbyte för personer som injicerar droger har länge varit en omdebatterad fråga i Sverige. Sedan det kommunala vetot slopades har tillgången ökat och i dag finns det omkring 14 program i hela landet. Men fortfarande måste vissa resa för att få vård och det ser ut att dröja innan sprutbyte finns i alla städer.

Sverige har bland de högsta siffrorna i Europa för dödlighet bland missbrukare. Och möjligheten att få vård varierar stort beroende på var i landet du bor.

Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen, tror att dödligheten såväl som hälsan skulle påverkas om sprututbyte blev mer tillgängligt och likvärdigt.

– Det finns hög evidens för att sprututbytesprogram minskar spridningen av blodsmittor, bidrar till bättre social anpassning och hälsa, och dessutom sänker kostnaderna för missbruksvården, säger han.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har liksom Världshälsoorganisationen WHO och FN länge rekommenderat sprututbytesverksamhet som en strategi för att minska smittspridningen. Ändå har införandet dröjt i Sverige, där insatser för att underlätta livet för personer med drogproblem har varit kontroversiella.

Göteborg kämpade emot

För tio år sedan fanns endast två sprutbyten i hela landet. Dessa fanns i Lund och Malmö, som öppnade program redan på 80-talet. Sedan lagändringen, som slopade kommunernas veto, trädde i kraft i mars 2017, är det fritt fram för regionerna att själva fatta beslut om att införa sprututbyte.

Göteborg var en kommun som länge använde sitt veto för att kämpa emot innan Västra Götalands landsting i slutet av förra året öppnade stadens första sprututbyte.

Malmö var tidigt ute med program för sprututbyte
Malmö var tidigt ute med program för sprututbyte. Foto: Drago Prvulovic/TT

Daniel Svensson beskriver det som en ideologisk strid mellan moralisterna som argumenterade för att läkemedel och sprututbyte hjälper folk att missbruka mer, och de som tycker att det är viktigt att minska smittspridningen av blodburna infektioner bland personer som injicerar narkotika.

– Jag skulle jämföra det med en diskussion om jorden är platt eller rund. Trots att all forskning pekar åt samma håll pågick en uppslitande strid där landstings- och kommunpolitiker stretade emot väldigt länge. Jag är glad att de gav upp till slut.

En kartläggning från Läkartidningen visar att innan lagändringen trädde i kraft hade åtta av landets 21 regioner tillstånd att bedriva sprututbytesverksamhet. I dag finns det 14 program, varav sex har öppnat under det senaste året.

250 sprutnarkomaner i Umeå

I september 2018 öppnade det första sprututbytet i Västerbotten på infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Mottagningen erbjuder förutom rena sprutor och tillbehör också vaccination för hepatit-B, provtagning för blodsmittor och enklare sjukvård, som såromläggningar, samt kurator, barnmorska och psykiatriker vid behov.

I Umeå, liksom i flera av de nordligaste regionerna, fanns också länge ett politiskt motstånd. Men när kommunerna inte längre kunde säga nej var det fritt fram efter ett beslut i regionens hälso- och sjukvårdsnämnd i september 2017.

Varje år smittas cirka 800 personer i Sverige med hepatit C via injektionsverktyg
Varje år smittas cirka 800 personer i Sverige med hepatit C via injektionsverktyg. Foto: Fotograferna Holmberg/TT 

I dag finns det runt 250 sprutnarkomaner i Umeå och behovet av sprutbyte är enligt sjuksköterskan på mottagningen, Linda Eriksson, stort. Varje år smittas 30-40 personer av hepatit C i Västerbotten. För närvarande är drygt 50 personer är inskrivna på mottagningen.

– Verksamheten har fallit väl ut. Vi har blivit lite av en hälsocentral för dem som aldrig skulle söka vård förrän det är för sent. Vi har lyckats göra tidiga upptäckter av infektioner och även hjälpt folk vidare till andra instanser för att få läkemedelsbehandling eller till att få en socialsekreterare, säger hon.

”Borde finnas i alla städer”

I dag reser sprutnarkomaner från städer som Skellefteå och Örnsköldsvik till Umeå för att få vård. Det finns planer på att öppna mottagningar i Skellefteå, Nordmaling och Lycksele men ännu är det oklart när det kommer att ske.

Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare på Kriminalvården anser att sprutbyte borde finnas i alla städer.

– Det saknas fortfarande i flera städer, som till exempel Gävle, Sundsvall, Linköping och Jönköping. I Kalmar insåg de att de måste starta ett program först efter att de hade en hiv-epidemi bland injektionsanvändarna. Det är synd att det ska behöva gå åt skogen innan man gör slag i saken, säger han.

Om sprututbyte

I Sverige startades sprututbytesverksamhet i Lund 1986 och Malmö året därpå. Under perioden 1986-1994 hade 10 sprutbyten öppnats som sedan begränsades till tre efter en utvärdering av Socialstyrelsen.

Fram till 2006 tilläts inga fler starta i Sverige. 2006 infördes en lag som gjorde det möjligt för landstingen att tillsammans med kommunerna ansöka om att starta sprututbytesverksamhet. Det innebar att kommunerna kunde säga nej. 

Den 1 mars 2017 slopades den kommunala vetorätten och i dag ligger ansvaret för sprututbytesverksamheterna helt och hållet på regionerna.

För att starta sprututbytesverksamhet måste regionerna ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tillstånd ges för två år.

Cirka 8 000 personer injicerar droger i Sverige. Varje år smittas cirka 800 personer i Sverige med hepatit C via injektionsverktyg. 
Källor: Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen