Det är hög tid för det svenska lantbruket att lära sig samla in och spara regnvatten. Det skriver Nordiska ministerrådet i en kommande rapport.
De nordiska länderna måste också utveckla nya vatten- och odlingssystem som är anpassade för extremväder.
– Vattnet står högt på agendan – och det handlar både om bevattning och dränering. Även om vi i Norden har en hyfsad årsnederbörd, kommer vi att behöva börja samla vatten för framtida torrperioder, och skydda oss mot extrema regnmängder. Här krävs ökad kunskap och ny teknik, säger Per Hansson, ordförande i den nordiska arbetsgruppen för jordbruk och extremväder i ett uttalande.
Vidare föreslås att nya växter ska tas fram som klarar perioder av värme och torka liksom större nederbördsmängder och stormar. För att ta fram mer motståndskraftiga växtsorter föreslås att privata och offentliga aktörer inom växtförädling går samman.
Efter förra sommaren höjdes medvetenheten om klimatförändringarna på alla nivåer i jordbrukssektorn, från bönderna själva till livsmedelsindustrin och Nordens regeringar.
– Det gör att vi har betydligt bättre beredskap i år. Nätverk som etablerades i fjol står beredda att följa utvecklingen i år, framför allt på nationell nivå, men även på nordisk, säger Per Hansson.
Enligt den kommande rapporten kostade torkan det svenska jordbruket cirka sex miljarder i minskade intäkter. Danska bönder förlorade mellan fyra och sex miljarder danska kronor och Norge drygt tre miljarder norska kronor. Det finska lantbruket hade sitt minst lönsamma år sedan år 2000.
Odlingssäsongen 2019 har börjat bättre än fjolåret för de flesta bönder. Men de lider brist på både grovfoder och utsäde.
I den nordiska arbetsgruppen har representanter från alla ländernas jordbruksdepartement- eller myndigheter ingått. Uppdraget var bland annat att klimatanpassa jordbruket på längre sikt.
Nu föreslår man att ett permanent nordiskt nätverk inrättas som kan planera för gemensamma satsningar vid extremväder.
