Det var ett efterlängtat kungligt dekret som trädde i kraft den 24 juni 2018. På sociala medier flödade bilderna av kvinnor som firade sin nyvunna frihet bakom ratten.

Ett år senare kämpar de få kvinnliga körskolorna i Saudiarabien med att möta trycket. 40 000 körkort hade fram till i januari i år delats ut till kvinnliga förare. Väntelistorna är så långa att arbetsmarknadsministern utlovat åtta nya körskolor före årsskiftet, skriver Saudi Gazette.

Ekonomiska motiv

Det hävda körförbudet för kvinnor lanserades som en satsning på jämställdhet – ett steg mot ett modernare Saudiarabien. Men kronpris Mohammed bin Salmans verkliga motiv är med största sannolikhet något annat.

Sjunkande oljepriser har slagit hårt mot kungadömet, vars ekonomi är djupt beroende av oljeexporten. Samtidigt sitter högutbildade kvinnor – fler i antal än männen – sysslolösa.

Med sitt ambitiösa reformprogram Vision 2030 vill kronprinsen diversifiera den saudiska ekonomin, och stärka sektorer utanför oljeindustrin.

– Det är alldeles uppenbart att det här beslutet inte är sprunget ur någon omsorg om kvinnors och flickors rättigheter. Det finns ett ekonomiskt incitament för Saudiarabien att involvera kvinnor i arbetslivet. Det stora testet – som man inte är i närheten av i dag – är att upphäva förmyndarskapet, säger Katarina Bergehed, sakkunnig inom kvinnors rättigheter vid Amnesty.

Män kan säga stopp

Det manliga förmyndarskapet är lika kritiserat som djupt rotat i det ultrakonservativa Saudiarabien.

Enligt saudisk lag måste en kvinna söka tillstånd av sin make, far, bror eller son om hon vill ansöka om ett pass, resa utomlands, öppna ett bankkonto eller gifta sig. För en kvinna som fängslats är det förmyndaren som godkänner att hon släpps fri.

Systemet kastar sin skugga även över de områden som inte kontrolleras av lagen.
– Successiva reformer har gett kvinnor i Saudiarabien rätt att söka jobb, hyra en lägenhet och ta körkort utan sin förmyndares tillstånd. Men det hindrar inte arbetsgivare att kräva sådana tillstånd i alla fall – eller förmyndare att förbjuda det, säger Katarina Bergehed.

I sådana fall erbjuder det saudiska samhället få möjligheter för kvinnan att kräva sin rätt.

Det blir en fullständigt absurd situation. I praktiken innebär det att de små framsteg som görs kan tillintetgöras helt och hållet för enskilda kvinnor.

Fängslade aktivister

Reformen bär också på en annan, lika bitter eftersmak.

Bara veckor innan det kungliga dekretet trädde i kraft svepte en våg av gripanden över Saudiarabien. Ett dussintal aktivister, flera av dem kvinnor som krävt att körförbudet hävs, greps och anklagades för allvarliga brott – bland annat förräderi.

29-åriga Loujain al-Hathloul inväntar sin dom i Dhahbanfängelset i Jiddah.

Hon är en av Saudiarabiens mest profilerade kvinnorättskämpar. 2016 tog hon initiativ till en namninsamling mot förmyndarsystemet i Saudiarabien – 140 000 namn, och ett brev som skickades direkt till kungen.

– Min syster förstod tidigt att körförbudet inte är problemet, utan förmyndarsystemet, som gör kvinnor i Saudiarabien till slavar, säger Loujain al-Hathlouls lillasyster Lina, som bor i Belgien, till TT.

Under sin tid i fängelset har Loujain torterats, skendränkts och utsatts för sexuella trakasserier, enligt familjen. Åtalet mot henne har inte offentliggjorts.

– Jag önskar att regimen kunde förstå att reformer inte kan genomföras utan människor som Loujain. Men det är en mörk tid för mänskliga rättigheter i Saudiarabien. Min syster är stark, men hon har det väldigt svårt. Jag önskar det inte åt min värsta fiende.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.