Ett år har gått sedan Saudiarabien hävde förbudet för kvinnor att köra bil. Reformen hyllades som ett steg mot frihet för kvinnor i det konservativa kungadömet – en frihet som fortfarande förvägras de aktivister som kämpade för den, och de vars förmyndare säger nej.
Det var ett efterlängtat kungligt dekret som trädde i kraft den 24 juni 2018. På sociala medier flödade bilderna av kvinnor som firade sin nyvunna frihet bakom ratten.
Ett år senare kämpar de få kvinnliga körskolorna i Saudiarabien med att möta trycket. 40 000 körkort hade fram till i januari i år delats ut till kvinnliga förare. Väntelistorna är så långa att arbetsmarknadsministern utlovat åtta nya körskolor före årsskiftet, skriver Saudi Gazette.
Ekonomiska motiv
Det hävda körförbudet för kvinnor lanserades som en satsning på jämställdhet – ett steg mot ett modernare Saudiarabien. Men kronpris Mohammed bin Salmans verkliga motiv är med största sannolikhet något annat.
Sjunkande oljepriser har slagit hårt mot kungadömet, vars ekonomi är djupt beroende av oljeexporten. Samtidigt sitter högutbildade kvinnor – fler i antal än männen – sysslolösa.
Med sitt ambitiösa reformprogram Vision 2030 vill kronprinsen diversifiera den saudiska ekonomin, och stärka sektorer utanför oljeindustrin.
– Det är alldeles uppenbart att det här beslutet inte är sprunget ur någon omsorg om kvinnors och flickors rättigheter. Det finns ett ekonomiskt incitament för Saudiarabien att involvera kvinnor i arbetslivet. Det stora testet – som man inte är i närheten av i dag – är att upphäva förmyndarskapet, säger Katarina Bergehed, sakkunnig inom kvinnors rättigheter vid Amnesty.
Män kan säga stopp
Det manliga förmyndarskapet är lika kritiserat som djupt rotat i det ultrakonservativa Saudiarabien.
Enligt saudisk lag måste en kvinna söka tillstånd av sin make, far, bror eller son om hon vill ansöka om ett pass, resa utomlands, öppna ett bankkonto eller gifta sig. För en kvinna som fängslats är det förmyndaren som godkänner att hon släpps fri.
Systemet kastar sin skugga även över de områden som inte kontrolleras av lagen.
– Successiva reformer har gett kvinnor i Saudiarabien rätt att söka jobb, hyra en lägenhet och ta körkort utan sin förmyndares tillstånd. Men det hindrar inte arbetsgivare att kräva sådana tillstånd i alla fall – eller förmyndare att förbjuda det, säger Katarina Bergehed.
I sådana fall erbjuder det saudiska samhället få möjligheter för kvinnan att kräva sin rätt.
Det blir en fullständigt absurd situation. I praktiken innebär det att de små framsteg som görs kan tillintetgöras helt och hållet för enskilda kvinnor.
Fängslade aktivister
Reformen bär också på en annan, lika bitter eftersmak.
Bara veckor innan det kungliga dekretet trädde i kraft svepte en våg av gripanden över Saudiarabien. Ett dussintal aktivister, flera av dem kvinnor som krävt att körförbudet hävs, greps och anklagades för allvarliga brott – bland annat förräderi.
29-åriga Loujain al-Hathloul inväntar sin dom i Dhahbanfängelset i Jiddah.
Hon är en av Saudiarabiens mest profilerade kvinnorättskämpar. 2016 tog hon initiativ till en namninsamling mot förmyndarsystemet i Saudiarabien – 140 000 namn, och ett brev som skickades direkt till kungen.
– Min syster förstod tidigt att körförbudet inte är problemet, utan förmyndarsystemet, som gör kvinnor i Saudiarabien till slavar, säger Loujain al-Hathlouls lillasyster Lina, som bor i Belgien, till TT.
Under sin tid i fängelset har Loujain torterats, skendränkts och utsatts för sexuella trakasserier, enligt familjen. Åtalet mot henne har inte offentliggjorts.
– Jag önskar att regimen kunde förstå att reformer inte kan genomföras utan människor som Loujain. Men det är en mörk tid för mänskliga rättigheter i Saudiarabien. Min syster är stark, men hon har det väldigt svårt. Jag önskar det inte åt min värsta fiende.
Saudiarabien
Det oljerika Saudiarabien, som utgör större delen av Arabiska halvön, är en absolut monarki som styrs av kungafamiljen (huset Saud). Kronprins Mohammed bin Salman, även kallad MBS, har de senaste åren haft ett allt större inflytande över politiken i det ultrakonservativa landet.
Omkring 33 miljoner människor bor i landet, varav drygt 6 miljoner i huvudstaden Riyad. Saudiarabien har inga politiska partier och inget valt parlament. Kungen utser en rådgivande församling, shurarådet, som fått en något utvidgad roll i lagstiftningsarbetet. Även religiösa ledare konsulteras vid viktiga beslut.
Styret grundar sig på Koranen och islamisk rätt, sharia. Landet styrs i enlighet med wahhabismen, en fundamentalistisk riktning inom sunniislam.
Människorättsgrupper som Amnesty International och Human Rights Watch (HRW) anklagar regelbundet Saudiarabien för godtyckliga gripanden, tortyr och dödsstraff, som även döms ut för barn.
Källa: Nationalencyklopedin och Landguiden/UI