Radar

Grönlands istäcke smälter oroväckande snabbt

Isberg flyter i en fjord efter att ha kalvat från glaciärer i det grönländska istäcket, som täcker runt 80 procent av ön.

Inom nästa årtusende kan Grönland komma att göra skäl för sitt namn. Den tjocka is som täcker ön smälter snabbare än vad forskare tidigare uppskattat. Parallellt smälter Himalayas glaciärer i en oroväckande takt, visar en ny studie.

Om Grönlands istäcke smälter helt och hållet kommer världens havsnivå att stiga sju meter. Nu menar forskare att det är en domedagsprofetia som ter sig allt mer sannolik.

I en ny studie från amerikanska rymdstyrelsen Nasa, som övervakar förändringar i polarisen med flyg, konstateras att Grönlands istäcke smälter betydligt snabbare än vad tidigare studier gjort gällande.

På grund av uppvärmningen av världshaven har den flytande is som tidigare skyddade de mest kustnära glaciärerna smält. 

Mänskligheten påverkas

– Om vi fortsätter på det här sättet så kommer Grönland att smälta, säger Andy Aschwanden, forskare i geofysik vid University of Alaska.

Med den takt som glaciärerna smälter i dag, kommer havet redan inom 200 år ha stigit mellan 48 centimeter och 1,6 meter – 80 procent mer än tidigare uppskattningar.

– Det vi i dag åstadkommer när det gäller utsläpp kommer inom en mycket snar framtid ha effekt på Grönlands istäcke, och om det smälter, i förlängningen även på havsnivåerna och mänskligheten, säger Aschwanden.

Himalaya smälter snabbt

Samtidigt konstaterar en separat, ny studie att Himalayas glaciärer smälter dubbelt så fort i dag som de gjorde mellan 1975 och 2000.

Sedan millennieskiftet har glaciärerna förlorat runt 45 centimeter is per år, vilket hotar vattentillgången för hundratals miljoner människor i Sydostasien.

Orsaken uppges vara varmare temperaturer, förändringar i regnfall och förbränningen av fossila bränslen, som leder till att sot landar på glaciärerna och absorberar solljus och skyndar på smältningen.

Radar

Nässpray som häver överdoser får säljas receptfritt

Naloxon får i dag bara skrivas ut av läkare och sjuksköterskor.

Läkemedelsverket svänger om den livräddande nässprejen naloxon. Den bedöms nu kunna säljas receptfritt på apotek.

I Sverige dör ungefär 900 människor av narkotika- eller läkemedelsförgiftning varje år. Vanligaste orsaken är just opioider, som till exempel heroin eller fentanyl.

Nässprayen naloxon fungerar som ett motgift mot alla sorters opioider. I dag får naloxon bara skrivas ut av läkare och sjuksköterskor direkt till personer som är i riskzonen för överdos.

Men redan inom några månader skulle naloxon kunna finnas att köpa receptfritt på apotek runt om i Sverige, enligt socialministern.

Orsaken är att Läkemedelsverket ändrar sin bedömning att lagen inte tillåter att naloxon säljs receptfritt.

Apotekspersonal ger instruktioner

Så sent som för ett år sedan sade Läkemedelsverket nej till receptfritt naloxon. Orsaken var att den som får läkemedlet måste få information om hur det ska användas. Lösningen som Läkemedelsverket kommit fram till är att apotekspersonalen står för de instruktionerna.

– En av de viktigaste sakerna är att man bara får spreja en gång, förpackningen innehåller bara en dos. Det skiljer sig från andra typer av nässprejer som man kanske provsprejar innan man använder, säger Paulina Tuvendal, senior utredare vid Läkemedelsverket.

Dessutom måste den som ger naloxon alltid ringa 112. Naloxon fungerar som ett motgift vid opioidöverdos men den effekten kan vara otillräcklig.

Innan naloxon kan börja säljas på apotek krävs att ett företag som tillverkar läkemedlet inkommer med en ansökan, säger socialminister Jakob Forssmed.

Radar

Sverige får medborgarråd för klimatet

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

Allmänheten har värdefulla insikter och kunskap som bör tas till vara i diskussionerna om hur Sverige ska nå upp till Parisavtalet. Det menar forskaren Tim Daw, som i samarbete med flera universitet startar Sveriges första medborgarråd för klimatet.

– Demokratin behöver utveckla sina arbetsformer för att inte stelna. Samhället förändras snabbt, och det behövs nya kanaler för människor att delta. Vi tror att allmänheten har mycket mer klokskap att bidra med i klimatdiskussionen än vad som kommer fram idag, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre i ett uttalande.

Flera europeiska länder, däribland Frankrike, Danmark och Finland, har under de senaste åren använt sig av medborgarråd för få inspel från allmänheten i svåra politiska frågor. I mars 2024 är det dags för Sveriges första nationella medborgarråd för klimatet att träffas. 

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

– I dagens politiska debatt möts inte människor. Det gör att man har dålig förståelse för hur andra människor tänker, vilket skapar polarisering i samhället. Samtidigt är klimatet och klimatomställningen väldigt svåra frågor. Tanken med medborgarrådet är att skapa en viktig konversation om hur vi kan hantera och lösa de här frågorna tillsammans, säger Tim Daw till Miljö & utveckling.

Diskussionerna förs med stöd från experter inom klimatområdet, och ska utmynna i ett antal konkreta förslag eller synpunkter. I maj ska rådet rösta om dem, för att därefter förmedla resultatet till beslutsfattare.

”I dagens politiska debatt möts inte människor”, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre som leder arbetet med medborgarrådet. Foto: Stockholm resilience centre.

Minsta gemensamma nämnaren

Förhoppningen från initiativtagarna är att diskussionerna kan vara mer nyanserade och konstruktiva när människor får chans att fördjupa sig i ämnet, och undvika partipolitiska ställningskrig.

– Vi ser det som ett sätt att få reda på vilken den minsta gemensamma nämnaren är i olika frågor, vilket kan vara till stor hjälp när beslutsfattare ska utforma nya förslag. Men vi vet ju inte alls vad det kommer att leda till, eftersom det är en öppen process, säger Tim Daw till DN.

Till skillnad från i länder som Frankrike drivs inte medborgarrådet för klimatet av regeringen, utan är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Men Tim Daw hoppas ändå att regeringen ska ta emot medborgarrådets slutsatser, säger han til Miljö & utveckling.

– Klimatfrågan är jättesvår för politiker att hantera. Genom att skapa en ”miniversion av Sverige” hoppas vi att medborgarrådet kommer kunna stödja, ge input och komma med idéer som politiker kan fånga upp. Vi hoppas att rådet kan lista upp argument och vägar som är blinda fläckar i den politiska debatten i dag.