Zoom

Bybefolkning löste sina energiproblem på egen hand

En bybo visar en av de fyra 27 kubikmeter stora vattentankar som ingår i de småskaliga vattenkraftverk som gett lokalbefolkningen tillgång till el i regionen Quiché i Guatemala.

Varken staten eller storföretagen var intresserade av att hjälpa invånarna i fyra byar i nordvästra Guatemala att få tillgång till el. Då valde befolkningen att lösa det på egen hand genom att bygga sina egna vattenkraftverk.

Diego Matom lyfter ut brödlimpor ur sin ugn och radar varsamt upp dem på en trähylla. Han berättar att det lilla bageriet fick ett jättelyft när byn fick tillgång till el.

– Vi brukade baka i en gasugn, men det blev väldigt dyrt eftersom gräddningen tog så lång tid. Nu går allt snabbare och det blir billigare, säger Diego Matom till IPS.

Han är 29 år gammal, tillhör ursprungsbefolkningen, och bor i byn 31 de Mayo, i den nordvästra regionen Quiché.

Orten, som ligger ett trettiotal mil norr om huvudstaden, var den första av fyra byar i regionen som nu fått tillgång till el tack vare sina egna små vattenkraftverk.

Diego Matom tillsammans med sin familj i sitt lilla bageri
Diego Matom tillsammans med sin familj i sitt lilla bageri. Företaget fick ett snabbt uppsving tack vare tillgången till el. Foto: Edgardo Ayala

Byarna ligger i en region där staten knappt erbjuder befolkningen någon samhällsservice.

Här finns inget kranvatten och tillgången på både sjukvård och skolor är begränsad. Så är det på många platser ute på landsbygden i denna centralamerikanska nation som har drygt 17 miljoner invånare.

Här får befolkningen hämta sitt vatten från de källor som finns i de närliggande bergen.

Byns kraftverk består av en turbin som drivs av vatten från floden Putul. Flodvattnet förs via en två kilometer lång betongklädd kanal fram till en stor vattentank.

Från denna tank forsar sedan vattnet med tillräckligt tryck för att driva turbinen.

Familjer tvingades på flykt

31 de Mayo fick sitt namn som en åminnelse av det datum då de 400 familjerna, som tillhör ursprungsbefolkningen, förflyttades hit av myndigheterna 1998, efter att det långa inbördeskriget i landet tagit slut.

Under konflikten hade dessa familjer tvingat på flykt upp i bergen eftersom armén betraktade dem som anhängare av vänstergerillan. När familjerna hamnade här tilldelades de en varsin liten bit mark att odla och leva av.

Till skillnad från andra vattenkraftsbyggen använder byarna bara en liten del av det vatten som flödar i floden, vilket innebär att de som bor längre ner längs floden inte drabbas av vattenbrist.

Sammanlagt får ett tusental familjer sin el tack vare de små vattenkraftsanläggningarna.

Och fler byar i regionen är nu på väg att ta efter. Ett exempel på det är en grupp byar som har fått tyska biståndspengar för att kunna skapa ett gemensamt elprojekt.

Internationellt motstånd

Tillgången till el har förändrat livet för befolkningen, berättar Zaida Gamarro, 31 år.

– När barnen kommer hem från skolan så pluggar de in sina datorer och gör läxorna.

Tidigare var befolkningen beroende av fotogenlampor för att få ljus på kvällarna, vilket innebar en kostnad som man numera slipper. Flera nya småföretag har dessutom startat tack vare tillgången på el, däribland butiker som har fått möjlighet att kyla sina varor.

Satsningen möjliggjordes tack vare europeiska biståndspengar och med hjälp av den lokala miljöorganisationen Madre Selva, som står bakom det tekniska arbetet med de små vattenkraftverken.

Vattenkraftverkets maskinrum i byn 31 de Mayo
Vattenkraftverkets maskinrum i byn 31 de Mayo. Tack vare denna anläggning har närmare 500 familjer fått tillgång till el. Foto: Edgardo Ayala

I genomsnitt betalar familjerna motsvarande 40 kronor i månaden för sin elförbrukning – en lägre kostnad än den befolkningen i landets städer betalar.

Lokalbefolkningen berättar dock att projektet mötte motstånd från internationella energibolag och deras allierade politiker.

Ett italienskt energibolag som driver ett vattenkraftverk i närheten anklagas bland annat för att ha bedrivit en kampanj för att stoppa satsningen.

Bolaget ska ha motarbetat den lokala elproduktionen eftersom de menade att den står i strid med den officiella politiken, som går ut på att staten tilldelar företag ensamrätten över lokala elmarknader.

– De ville få befolkningen att tro att det gemensamma projektet aldrig skulle fungera, utan att endast det italienska företaget kan erbjuda en fungerande tillgång till el, säger Regina Ramos som bor i 31 de Mayo.

Anklagar borgmästare

Elbolaget anklagas dessutom för att ha förstört floder och tagit över markområden genom sina vattenkraftdammar.

José Cruz från miljöorganisationen Madre Selva säger att en tidigare borgmästare bär ansvaret för att elbolaget kunde expandera sin verksamhet.

– Han medverkade i en strategi där markrofferier ingick, till förmån för utvinning av naturresurser, säger José Cruz till IPS.

Vid sidan av utbyggnaden av de små vattenkraftverken bedriver Madre Selva också olika ekologiska jordbruksprojekt, där syftet också är att stärka lokalbefolkningarna och öka inkomsterna.

Inom ett av projekten tillverkar exempelvis kvinnor ekologiska schampon och tvålar med hjälp av växter, salter och andra ingredienser.