Radar

Busch Thor bryter tystnaden om Adaktusson

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor (KD) kommenterar Lars Adaktussons avgång under en pressträff.

Enligt Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor har partiledningen inte varit fullt ut informerad om hur Lars Adaktusson röstat i abortfrågan i EU-parlamentet. ”Förtroendet för Lars Adaktusson är skadat”, säger Ebba Busch Thor vid en pressträff.

Ebba Busch Thor säger att Lars Adaktusson felaktigt uppgett i intervjuer och på sin Facebooksida att han informerat partiledningen om hur han röstat i EU-parlamentet.

– Det stämmer helt enkelt inte. Vi har självklart varit väl informerade om partilinjen, men om tillämpningen av partilinjen har vi inte haft information på det sätt som Lars Adaktusson påstår, säger hon.

Skadat förtroende

KD-ledaren säger att Lars Adaktussons sätt att hantera situationen under senaste dygnen har skadat förtroendet för honom.

– Det har också framkommit att Lars Adaktusson gav besked till en journalist om sitt beslut att inte ställa upp för omval, flera dygn innan han meddelade mig som ordförande, säger hon.

– Sammantaget Lars Adaktussons sätt att hantera frågan, inte minst under de senaste dygnen, gör självklart att förtroendet för Lars Adaktusson är skadat.

TT: Är det Adaktussons agerande under de senaste dagarna som skadat förtroendet för honom?

– Jag säger ju att det är en helhet, men det är inte minst sättet att hantera läget de senaste dagarna som gör att här måste vi dra en gräns, säger Busch Thor.

Sitter i riksdagen

Ebba Busch Thor vill inte ge något besked om huruvida Lars Adaktusson kan fortsätta representera Kristdemokraterna i riksdagen, eller om han kan fortsätta som partiets utrikespolitiske talesperson.

– Rollerna som talespersoner följer vilket utskott man har ansvar för i riksdagen, och utskottsplaceringar är någonting som riksdagsgruppen beslutar om. Nu är det paus i riksdagsarbetet, så vilken roll Lars Adaktusson kommer att ha i den kristdemokratiska riksdagsgruppen är någonting som riksdagsgruppen får diskutera i höst, säger hon.

Lars Adaktusson meddelade sitt avhopp i en Expressenintervju på onsdagskvällen. Bakgrunden är den kritik som Adaktusson fick inför EU-valet sedan Dagens Nyheter rapporterat att han röstat mot aborträtten vid 22 tillfällen i omröstningar i EU-parlamentet.

Adaktusson höll sig sedan undan från att svara på frågor om hur han röstat.

Kritik från ledningen

En av anledningarna till att han hoppat av är att han fått kritik från partiledningen för hur han har röstat i parlamentet, enligt Adaktusson.

– Det fick mig att fundera över om jag verkligen kunde fungera på ett bra sätt i rollen som vice ordförande och partistyrelseledamot och jag har kommit fram till att svaret är nej, sade Adaktusson till Expressen.

– Min känsla nu några veckor efteråt är att det här har skadat partiet allvarligt, men också att det har skadat mig oerhört mycket. Mitt anseende. Människors syn på vad jag står för, sade han.

Radar

Svenskar återvinner allt sämre

Återvinning av glas på en återvinningsstation.

Mängden förpackningar i Sverige har ökat med 30 procent sedan 2012. Samtidigt återvinner vi allt sämre. 

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

Mest och minst återvunnet

• De förpackningsslag som materialåtervanns mest under 2022 var pantburkar och glas. 89 procent av pantburkarna som sattes på den svenska marknaden gick till materialåtervinning. Materialåtervinningsgraden för glas var 86 procent. 
• 78 procent av alla kartong- och pappersförpackningar återvanns.
• Lägst materialåtervinningsgrad, 35 procent, var det för plastpackningar.
Källa: Naturvårdsverket

Radar

Så kan Sveriges nästa nationalpark se ut

Bullerö är en av de större öarna i Nämdöskärgården.

Sveriges mest storslagna eller särpräglade naturområden har fått status nationalpark. I landet finns i dag 30 stycken, och nu finns förslaget för nummer 31 klart: Nämdöskärgården i Stockholms skärgård.

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Rödalger och blåstång hör till områdets typiska arter. Foto: Cinthia Tiberi Ljungqvist

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.

Skyddade, grunda vikar fungerar som viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, samtidigt som de är känsliga för lokal påverkan från till exempel båtlivet. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län

Nationalparkens syfte…

… är att ”bevara ett representativt och variationsrikt havs- och skärgårdslandskap i
Östersjön i väsentligen oförändrat skick”.

Syftet ska uppnås genom att:
• minimera negativ påverkan på områdets naturvärden och inte tillåta
exploaterande verksamhet
• införa nödvändiga regleringar för att bevara marina miljöer
• bedriva ändamålsenlig skötsel för att bevara och utveckla områdets
naturvärden
• genomföra ändamålsenliga åtgärder för att ge allmänheten tillgång till
nationalparkens natur- och upplevelsevärden

Källa: Naturvårdsverket