Hur stor är risken att sommaren bjuder på den typen av extremväder som vi hade i fjol?

– Maj förra året var väldigt torr och på sina håll var det upp mot sex grader varmare än normalt. På många håll var det även likadant i juni, och framåt juli var det varmare än normalt och extremt torrt i hela landet. Det var också då skogsbränderna drog i gång.

– I år har maj varit kallare och blötare, på sina håll mer än normalt. Generellt skulle jag nog säga att utsikterna ser bättre ut. Men man ska komma ihåg att det snabbt kan dra åt andra hållet om vi får en längre period med torrare väder, säger Max Lindberg Stoltz, meteorolog vid SMHI.

Hur väl rustade är vi egentligen inför sommaren?

– Beredskapen är mycket starkare än förra året. Bland annat har vi infört en ny nationell förmåga att bekämpa skogsbränder från luften, förstärkt samordningen av frivilliga och internationella samarbeten och förmågan att ge stöd till aktörer att samverka och leda. Vi har även utökat antalet skogsbrandsdepåer från 15 till 24 som kan återställas snabbare, säger Anneli Bergholm Söder, chef för den operativa avdelningen vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Klarar Sverige ännu en sommar av skogsbränder?

– Så extremt torrt som det var förra sommaren är det inget land som klarar ensamt. Vi fick ett massivt stöd av EU där vi genomförde den hittills största gemensamma europeiska insatsen. Vi är mycket mer förberedda i år och tillsammans med aktörerna kommer vi att kunna möta liknande eller ännu mer intensiva bränder än vad vi gjorde förra sommaren. Dessutom har vi tillsammans med räddningstjänsterna en överenskommelse om att jobba mycket mer proaktivt så vi hoppas kunna förebygga en hel del bränder, säger Anneli Bergholm Söder.

Vad kan allmänheten tänka på i sommar?

– Man ska tänka på att vara aktsam och att alltid rapportera om man ser en fara. Det är alltid viktigt att vara försiktig vid eldning och att ha koll på eldningsförbud. Just nu har vi också låga grundvattennivåer och hittills i år har vi haft väldigt lite nederbörd. Det är därför oerhört viktigt att vara sparsam med vårt vatten. I Sverige är många bortskämda med att ha fri tillgång till vatten, men det kan snabbt förändras, säger Anneli Bergholm Söder. 

Hur känner skogsägarna inför årets sommar?

– Det har varit fuktigare under maj, det gör att det ser lite bättre ut. Som skogsägare är man oftast försäkrad mot bränder, men efter bränderna har de flesta fått en ännu större förståelse för att försäkringar behövs. Det har också gjorts ett stort jobb med att förbereda och hitta arbetsformer som förbereder oss om det nu skulle bära i väg och blir torrt och varmt igen. Men det känns som att flera instanser i samhället har hittat en form att organisera sig på för att liknande saker inte ska kunna hända, säger Sven-Erik Hammar, avgående ordförande i LRF Skogsägarna.

Finns det någon extra viktig lärdom ni tar med er från förra sommaren?

– Branschen har dragit många lärdomar av de stora bränderna. En förändring vi genomfört efter branden i Västmanland 2014 är att vi ser till att inte köra skogsmaskiner när risken är för hög. Det har fått stor effekt, nästan ingen av bränderna i fjol startades av skogsmaskiner. Den viktigaste lärdomen är nog att vi inte kan vara så långsamma som vid bränderna 2014, för då bär det snabbt i väg. Samordningen med lokalsamhället fungerade inte riktigt så bra som den hade kunnat, säger Sven-Erik Hammar.

Hur stort ansvar har allmänheten när det gäller att förebygga just bränder?

– De flesta bränderna startar på grund av att någon har varit slarvig med att släcka en eld. Är det hög risk måste man vara försiktig, är det rentav eldningsförbud ska man låta bli. Den kunskapen måste den breda allmänheten ha. Att butiker slutar sälja engångsgrillar är en bra åtgärd, det påminner om det egna stora ansvaret alla har, säger Sven-Erik Hammar.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.