Majoriteten av medlemsländerna säger dock ja till nya regler om bland annat stöd till större fartyg.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) lyckades inte få sina kollegor att ändra sig när unionens fiskeministrar samlades för att ena sig om huvuddelen av den så kallade fiskefonden för åren fram till 2027.

– Vi är väldigt bekymrade över att man gör förändringar som gör att man kan använda mer pengar till att öka kapaciteten. Det innebär att man får möjlighet att öka överfiskningen helt enkelt, i ett läge där vi i stället borde jobba tvärtom och ha ett mer hållbart fiske, sade Nilsson på väg in till mötet i Luxemburg.

Även EU:s fiskekommissionär Karmenu Vella är skeptisk.

– Det finns inget berättigande i att lägga skattebetalarnas pengar på nya fiskefartyg. Olyckligtvis skulle den här kompromisstexten leda till ett stödberoende som inte kan berättigas med ekonomiska argument, sade Vella inne på mötet.

Godkänt ändå

Det räckte ändå inte för att hindra flera av EU:s största fiskeländer, som Frankrike, Italien och Spanien, att ge tummen upp till de föreslagna förändringarna.

– Det här är positiva åtgärder som inte är till för att öka kapaciteten. Men hållbarhet innebär att vi måste stödja behoven för fiskarna i våra kustsamhällen, sade exempelvis spanske fiske- och jordbruksministern Luis Planas.

Frågan går nu vidare till slutliga kompromissförhandlingar med EU-parlamentet. De nya reglerna är sedan tänkta att börja gälla i och med att EU:s nästa långtidsbudget träder i kraft från år 2021.

Östersjötorsk

Vid fiskeministermötet ska även det akuta läget för torsken i Östersjön tas upp. Regeringen vill se åtgärder från EU-kommissionen både för i år och för nästa år.

– Sverige vill se att kvoterna för 2020 sätts till noll, med undantag från ofrånkomlig bifångst, sade landsbygdsminister Jennie Nilsson i Luxemburg.