Radar

Skolan pekas ut som nyckel i utsatta områden

I en unik rapport har organisationen The Global Village låtit SCB ta fram statistik över de boende i de 61 områden som polisen klassar som utsatta.

Var tredje pojke i Sveriges utsatta områden saknar behörighet till gymnasiet, enligt en rapport som organisationen The Global Village har låtit SCB ta fram. Rapporten visar på flera stora utmaningar i de resurssvaga områdena, men organisationens grundare lyfter utbildning som den enskilt viktigaste frågan.

Ahmed Abdirahman behöver inte tänka många bråkdelar av en sekund för att svara på frågan om vilken utmaning som är viktigast att klara i de 61 områden som polisen 2018 har pekat ut som utsatta, riskområden eller särskilt utsatta.

– Skolan, herregud, skolan! Och det säger polisen själva, utbrister han.

Han är grundare till organisationen The Global Village och Järvaveckan och han är nöjd med att äntligen ha fakta på bordet om de boende i de 61 stadsdelarna. The Global Village har låtit SCB ta fram uppgifter om demografi, ekonomi, utbildning, arbetsmarknad och företagande i snävt definierade områden som normalt sett inte bryts ut ur myndighetens statistik.

Polisens lista

Förra veckan presenterade polisen för tredje gången sin omdiskuterade lista över det som kallas utsatta områden. Enligt årets lista är totalt 60 områden i Sverige i dag att betrakta som utsatta. 22 av dem ses som särskilt utsatta.

Ett utsatt område karakteriseras enligt polisens definition av låg socioekonomisk status och att kriminella har inverkan på lokalsamhället.

556 000 personer bor i de utsatta områdena. Det motsvarar 5,4 procent av Sveriges befolkning, men på många områden avviker gruppen från riket i stort.
Den dryga halvmiljonen människor är yngre än folk i resten av landet, har lägre utbildning, klarar skolan sämre, har i mindre utsträckning arbeten att gå till, tjänar mindre pengar och bor i mindre bostäder.

Ahmed Abdirahman, grundare av The Global Village och Järvaveckan
Ahmed Abdirahman, grundare av The Global Village och Järvaveckan. Foto: Maja Suslin/TT

Ingen överraskning

Siffrorna kommer inte som en överraskning, men Ahmed Abdirahman menar att de ändå är värdefulla.

– Det är skillnad på att tycka och känna, och att veta, säger han.

– Med de här siffrorna hoppas vi att folk kan vakna till och börja diskutera de här problemen – utifrån fakta. Jag hoppas att alla politiker läser rapporten och funderar över vad de kan göra för att förbättra situationen för dem som bor här, och därmed för hela Sverige.

Den mediala bilden av de utsatta områdena präglas av rapportering kring brottslighet och våld. Ahmed Abdirahman tycker att diskussionen i stället måste handla om de sakfrågor som kommer att avgöra utvecklingen för de boende.

– Här i de utsatta områdena finns en koncentration av problem som kan bli framgångar om de adresseras på rätt sätt, säger han.

Skolan avgörande

Trots det tar han själv upp kriminalitet när TT ber honom peka på de största utmaningarna för de boende i utanförskapsområdena.

– Var tredje kille klarar inte behörighetskraven till gymnasiet, och då talar vi inte om högskoleförberedande, allmänna program utan om yrkesprogram. När så många ungdomar inte klarar skolan är det inte förvånande om de blir rekryterade till kriminella gäng, säger han.

Skillnaden mellan de utsatta områdena och övriga Sverige är stor, men det finns också avgörande skillnader mellan grupper inom de utsatta områdena.

Sett till hela Sverige lämnar 85,7 procent av alla ungdomar grundskolan med behörighet till ett yrkesprogram. I de utsatta områdena är siffran 70,2 procent. Jämför man tjejer och killar som bor i de 61 områdena med varandra ser man att 73,8 procent av tjejerna klarar grundskolan medan bara 66,8 procent av killarna gör det. Ännu större skillnad är det mellan ungdomar med utländsk bakgrund jämfört med de som har svensk bakgrund, där siffrorna är 68,6 procent respektive 77,1 procent.

– Vad kommer att hända i de här områdena om 10-15 år om vi inte lyckas vända den här utvecklingen? frågar Ahmed Abdirahman retoriskt.

Polisens lista

Förutom de utsatta områdena listar polisen också särskilt utsatta områden där det är ”svårt eller nästintill omöjligt” för polisen att fullfölja sitt uppdrag.
Särskilt utsatta områden 2019 (22 stycken):

Vivalla, Örebro
Gottsunda, Uppsala
Alby, Botkyrka
Fittja, Botkyrka
Hallunda/Norsborg, Botkyrka
Husby, Stockholm
Rinkeby/Tensta, Stockholm
Ronna/Geneta/Lina, Södertälje
Araby, Växjö
Karlslund, Landskrona
Nydala/Hermodsdal/Lindängen, Malmö
Rosengård söder om Amiralsgatan, Malmö
Södra Sofielund (Seved), Malmö
Bergsjön, Göteborg
Biskopsgården, Göteborg
Hammarkullen, Göteborg
Hjällbo, Göteborg
Lövgärdet, Göteborg
Tynnered/Grevgården/Opaltorget, V Frölunda
Hässleholmen/Hulta, Borås
Norrby, Borås
Skäggetorp, Linköping

Källa: Polisen

Utsatta områden i siffror

556 000 personer bor i områden som polisen klassar som utsatta, i riskzonen för att bli särskilt utsatta eller särskilt utsatta.

Tre av fyra som bor i de utsatta områdena har utländsk bakgrund. De vanligaste ursprungsländerna utöver Sverige är Irak, Syrien, Somalia, Polen och Turkiet.

67 procent av de boende i de utsatta områdena är yngre än 45 år och bara 12 procent är 65 år eller äldre.

Bara 70 procent av de boende i utsatta områden går ut grundskolan med behörighet till ett yrkesprogram på gymnasiet. I hela Sverige är siffran 85,7 procent. Tjejer och ungdomar med svensk bakgrund klarar sig betydligt bättre i skolan än killar med utländsk bakgrund.

Den vuxna befolkningen i de utsatta områdena har betydligt lägre utbildningsnivå än i övriga landet. Bara 16 procent av 25–64-åringarna har en eftergymnasial utbildning på minst tre år, mot nästan 28 procent i landet som helhet.

Sysselsättningen är låg i de utsatta områdena. Bara 61 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år har ett arbete att gå till, mot 80 procent i hela Sverige. Männen i de utsatta områdena har i större utsträckning arbete än kvinnorna, 65 procent respektive 57 procent.

Få av de boende i de utsatta områdena arbetar där. Bara 81 000 personer har sin arbetsplats i ett av de utsatta områdena.

Medianinkomsten för boende i de utsatta områdena är drygt 205 000 kronor per år. I övriga landet är motsvarande siffra 321 000 kronor per år. Män tjänar generellt sett mer pengar än kvinnor, men skillnaden är större i de utsatta områdena än i landet som helhet. I de utsatta områdena motsvarar kvinnors medianinkomst bara 73 procent av männens medianinkomst.

I de utsatta områdena har 13 procent av hushållen någon form av ekonomiskt bistånd, vilket kan jämföras med siffran för övriga Sverige som är 3 procent.

Fakta: SCB, The Global Village