Radar

Sömnen priset för vår vakenhet

Varför måste de flesta djur, inklusive människan, lägga mer eller mindre tid på att sova – en period då vi är betydligt mer utsatta för rovdjur och andra faror? Orsaken tycks vara för att nervcellerna ska hinna reparera sig.

Mysteriet med varför vi människor och alla andra djur med ett nervsystem måste sova kan vara ett steg närmare sin lösning. En viktig orsak, visar det sig, är att nervcellerna måste hinna reparera sig själva.

Varför sover vi människor i runda slängar en tredjedel av våra liv? Onödigt, kan tyckas, men utan sömn dör vi. Sömnen är också helt central för nästan alla andra djur med ett nervsystem, även ryggradslösa sådana som flugor och maskar. Till och med maneter sover.

Så viktig tycks alltså sömnen vara, så att evolutionen har bevarat den mer eller mindre helt intakt genom årmiljonerna. Skönt, kan tyckas, men onekligen gör dessa perioder av våra liv oss betydligt mer utsatta för rovdjur och andra faror.

Skadorna lagas

Exakt vad som är poängen med denna funktion har dock länge varit något av ett mysterium. Men nu kan israeliska forskare första gången visa att sömnen gör det möjligt för nervcellerna att reparera sig själva, vilket sker bäst om värden sover.

Forskarna, verksamma vid Bar-Ilan-universitetet i Tel Aviv, Israel, har studerat zebrafiskar och lyckats definiera sömn hos enstaka kromosomer hos levande fiskar. På så sätt, skriver de i Nature Communications, har de lyckats visa att det under vakenhet uppstår skador på arvsmassan. Orsakerna kan vara flera, som strålning, oxidativ stress eller vanlig cellaktivitet. Cellen försöker reparera dessa skador, men maskineriet är inte tillräckligt effektivt. Skador blir allt fler, ända till dess att de når skadliga nivåer.

Under sömnperioder, däremot, är intrycken färre. Den kromosomala aktiviteten ökar och reparationsmaskineriet är effektivare, varpå antalet skador i varje enskild nervcell normaliseras.

Priset vi får betala

– Det är som hål i vägen. Vägarna samlar på sig dessa hål på grund av slitage, framför allt dagtid under rusningstrafik, men på natten när trafiken är glesare är de mycket enklare att laga, säger en av forskarna bakom studien, professor Lior Appelbaum, i ett pressmeddelande.

De ackumulerade dna-skadorna ser han som det pris vi människor och alla andra djur måste betala för förmånen att få vara vakna.

Forskningen var möjlig tack vare att zebrafiskars hjärnor påminner om människans. Eftersom deras larver dessutom är helt transparenta kan forskarna dessutom – med hjälp av ett högupplöst mikroskop – studera hur enstaka nervceller reagerar medan djuret antingen sover eller är vaket.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV