Zoom

Adam Arnesson vill skapa framtidens hållbara lantbruk

Adam Arnesson stod inför ett vägval 2015.

Det råder akut brist på svensk havre och andra grödor efter sommarens torka. Samtidigt ökar efterfrågan på svenska växtbaserade produkter som havre. I ett nytt EU-projekt efterfrågas nu lantbrukare som vill diversifiera och odla fler grödor för humankonsumtion.

Ett pilotprojekt på Jannelunds Gård i Mullhyttan utanför Örebro som drivs av Adam Arnesson ligger till grund för det EU-finansierade projektet vars svenska del leds av SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Adam driver sin gård med visionen om att skapa framtidens hållbara lantbruk.

– Att minska på djurhållningen och öka odlingen av grödor för humankonsumtion är vägen framåt – både för klimatet och jordbruket. Därför behöver vi bli fler lantbrukare som odlar grödor för humankonsumtion, säger han.

Sålde bara kött

Adam är född och uppvuxen på Jannelunds gård. Familjen har traditionellt satsat på lammuppfödning, vilket var den huvudsakliga inkomstkällan innan omställningen 2016. På gården finns även några grisar och kor. 

– Vi har varit en ekologisk gård sedan 1995 och har varit ganska bra på biologisk mångfald och miljö. Men vi sålde bara kött. Utslaget på all mark vi har blev det lite mat med hög klimatpåverkan, säger han.

Mer storskaligt eller omställning?

2015 stod han inför ett vägval. För att gården skulle fortsätta vara lönsam var han antingen tvungen att skaffa fler djur och bli ett mer storskaligt, intensivt jordbruk eller göra en omställning. 

– Det vanliga hade varit att skaffa fler djur. Men jag tyckte inte att det var vägen framåt. Vi ville inte ha fler djur. Så vi valde att utöka med odlingar och vegetabilier till människor.

Satsade på kultursorter

Adam Arnesson kom i kontakt med en forskare på SLU, Elin Röös, som har undersökt olika metoder för att ställa om till ett mer hållbart jordbruk. Adam behöll djuren men skaffade lite mer mark där han satsade på äldre spannmålssorter, så kallade kultursorter som solhavre och vårråg samt andra proteinrika grödor som gråärtor, linser och sojabönor. All havre går till havredryck och allt foder till djuren odlas på gården. 

På några år har han fördubblat gårdens matproduktion och därmed halverat klimatpåverkan från maten som lämnar gården eftersom vegetabilierna bidrar mindre till klimatutsläppen än animalierna.

Adam har satsat på äldre spannmålssorter, så kallade kultursorter, som solhavre och vårråg
Adam har satsat på äldre spannmålssorter, så kallade kultursorter, som solhavre och vårråg. De är inte lika känsliga som moderna sorter och klarar exempelvis torka bättre. Foto: Olle Enqvist

Vädret stora utmaningen

Vad är den största utmaningen för lantbrukare som vill ställa om? 

– Att hitta en köpare som är beredd att betala så att det blir lönsamt. Men den allra största utmaningen har varit vädret.

2018 års spannmålsskörd i Sverige var 45 procent lägre än den för 2017, 43 procent lägre än genomsnittet för de fem senaste åren och den lägsta skörden sedan år 1959. 

Eftersom Adam har flera olika grödor har han klarat torkan ganska bra, även om skördarna varit lite lägre än tidigare. De äldre kultursorterna har klarat sig bättre eftersom de inte är lika känsliga som de moderna.

Krävs förändrad politik

Adam Arnesson har haft bland annat företaget Oatly i ryggen som från början lovade att köpa havre under de första åren. Men för att fler bönder ska våga ställa om anser han att det krävs förändringar, bland annat i EU:s jordbrukspolitik. 

– EU:s subventioner skulle kunna riktas mycket mer mot jordbruk som gynnar klimatet och som främjar biologisk mångfald. Även livsmedelsindustrin behöver ta ansvar och betala ett bra pris. I dag är priserna pressade överallt, vilket beror bland annat på subventioner och billig import.

Gråärtor är en proteingröda som går bra att odla i Sverige
Gråärtor är en proteingröda som går bra att odla i Sverige. Foto: Olle Enqvist

Gråärtor istället för sojabönor

Många lantbrukare importerar i dag sojabönor eftersom det är billigt. Men enligt Adam går det lika bra att odla samma typ av grödor i Sverige. 

– Våra sojabönor förra året gick bra eftersom det var så varmt. Men det finns också många andra proteingrödor som går bra att odla i Sverige.

Ett exempel är gråärtor, som en gång i tiden var den viktigaste basfödan i Norden. Den påminner lite om kikärtor och är både protein- och smakrik.

Forskare söker bönder

Elin Röös, forskare i hållbar matkonsumtion på SLU, håller på att titta på de nästan 100 ansökningar som kommit in hittills från bönder som vill delta i projektet. 

– Vi letar efter en blandning av lantbrukare med en bra mix av stora och små gårdar.

Vilka grödor vill ni att de ska odla?

– Det beror på förutsättningarna och lantbrukarnas egna intressen och idéer. Det kan handla om allt ifrån spannmål, baljväxter, frukt, svamp, nötter – vad som helst som förser systemet med mer växtbaserad mat eftersom vi behöver se en ändring i den riktningen vad gäller livsmedelskonsumtionen.

Det största hindret för svenska bönder att göra den omställningen enligt henne är att hitta stabila försäljningskanaler.

– Lantbrukare vill förstås producera vad som efterfrågas och produkter som ger hög lönsamhet. Köttproduktion ger många gånger mer betalt, speciellt om man redan investerat i det och det är det man kan.  Sedan finns det en del andra praktiska hinder för hur en omställning ska se ut. Men rent odlingstekniskt är dessa hinder nog enklare att överkomma. Det gäller att hela livsmedelssystemet ställer om och att alla jobbar i samma riktning.

Fakta: Om projektet

15 länder deltar i det EU-finansierade projektet. Det övergripande syftet är att hitta hållbara lösningar för att producera mer mat.
I Sverige handlar det om att undersöka om diversifiering av produktionen på gårdar till att odla mer grödor för humankonsumtion kan vara en väg att gå. 
Det går bra att anmäla sitt intresse fram till den 31 mars. Hittills har 93 bönder i Sverige anmält sitt intresse men endast 10 blir uttagna för att delta.