Radar

Japanska kvinnor i upprop mot höga klackar

Bör vara frivilligt.

Nu får det vara slut med klädkoder som kräver att japanska kvinnor bär högklackade skor på jobbet. Det virala uppropet #KuToo har hittills fått nästan 20 000 kvinnor att sätta ner foten och skriva under för bekväma skor.

#KuToo-kampanjen, en lek med de japanska orden för ”sko” och ”smärta”, skapades av skådespelaren och skribenten Yumi Ishikawa sedan hon tvingats att bära högklackat för ett jobb på en begravningsbyrå. Gensvaret var stort och i måndags lämnades underskrifterna till hälsodepartementet, som säger att man ska titta på det, men har i övrigt inte kommenterat.

Ishikawa listar nackdelarna med högklackade skor – de kan ge liktornar, blåsor och ryggont och gör det svårt att röra sig. Hon påpekar att män inte har samma krav på sig. Uppropet vill se ett slut på könsdiskrimineringen och ”göra det lättare för alla att arbeta utan onödiga påfrestningar”.

Tidigare har manliga anställda förväntats bära slips, men det har ändrats sedan regeringens ”cool biz”-kampanj 2005 för att få företagen att dra ner på luftkonditioneringen och spara elektricitet. I dag går många affärsmän och regeringstjänstemän utan slips.

2016 lanserade brittiska Nicola Thorp en liknande kampanj i Storbritannien sedan hon skickats hem från jobbet när hon vägrat ha högklackat. Brittiska regeringen avvisade dock en lagändring som skulle förbjuda arbetsgivare att kräva höga klackar för kvinnliga anställda.

Höga klackar i historien

Under antiken använde greker, romare och etrusker så kallade styltskor med sulor av trä eller kork.

Höga klackar blev mode i Europa på 1600-talet när äventyrarna Anthony och Robert Shirlu återvände från Persien i högklackade ridstövlar.

Redan på 1400-talet bar europeiska överklasskvinnor styltskor. Men i takt med att de lägre klasserna fick upp ögonen för platåskorna blev överklassdamerna tvungna att höja sig ytterligare över mängden och till slut var platåerna över en halv meter höga, och ganska opraktiska. Höga klackar blev en välkommen ersättare.

Sedan upprepas historien, även de lägre klasserna börjar med högklackat och klackarna blev högre och högre. I mitten av 1600-talet var de så höga att de var svåra att arbeta i och blev därmed ett kännetecken för överklassen.

I början av 1730-talet försvinner de höga klackarna från herrmodet och blir under franska revolutionen en symbol för den avskydda aristokratin.

I mitten av 1800-talet började högklackade skor på kvinnor ses i ett nytt sammanhang – på erotiska bilder.

Källa: Illustrerad vetenskap, BBC

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.