Det var invånare på ön Saint Paul, en del av USA-delstaten Alaska, som slog larm när mängder av döda fåglar började flyta i land där under vintern 2016–17.

Först misstänkte man att det handlade om någon sjukdom som spred sig bland djuren, men det avfärdades senare i laboratorietester. De hade svultit ihjäl.
Och det var inte bara några hundratal fåglar, som invånarna trodde, utan totalt åtskilliga tusen, enligt en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Plos One. Forskarna konstaterar att detta bara är en liten del av de massutdöenden i havsområdet som sker i klimatförändringarnas spår.

Lunnar och alkor

Det är framför allt tofslunnar – havsfåglar som blir runt 30 centimeter höga med rödaktig näbb och gula tofsar på huvudet. Men också de något mindre och mörkare tofsalkorna. Invånarna på Saint Paul hittade runt 350 fågelkadaver på öns stränder. I studien beräknas det att det allt som allt handlar om mellan 3 150 och 8 500 ihjälsvultna fåglar.

Tofslunnar äter små fiskar och ryggradslösa havsdjur, som i sin tur lever på plankton. Men från och med 2014 har den stigande temperaturen i atmosfären och allt mindre ismassor i havet vintertid medfört att bestånden av arterna längre ned i näringskedjan har sinat, enligt studien.

Fåglarna hade också börjat rugga – tappa fjädrarna – en energikrävande fas som vanligtvis inleds efter att de migrerat till andra platser. Men när de var undernärda saknade de troligen orken att flyga vidare, enligt forskarna.

– Det fanns inget fett där, muskulaturen vittrade bokstavligt talat bort, säger Julia Parrish, en av forskarna, om kadavren som spolades upp.

"Hela havet förändras"

Julie Parrish säger att detta massutdöende av en art av lunnefåglar är ett av flera som hon sett de senaste fem åren. Då rör det sig totalt om miljontals fåglar, poängterar hon.

– Det är inte bara Berings hav, utan hela norra Stilla havet förändras. Jag tror att ekosystemet skriker rakt ut åt oss och vi ignorerar det på egen risk, säger Parrish.

Studiens författare kommer från University of Washington och en lokal miljömyndighet på Saint Paul.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.