Det är Mike Hunter, chef för delstatens juridiska myndighet, som stämt läkemedelsjätten Johnson & Johnson. Tillsammans med sina medarbetare hävdar han att bolaget agerat som en drogboss, vållat besvär för allmänheten, kostat delstaten miljarder dollar samt förstört tusentals människors liv.

– Vi är övertygade om att det blir en framgångsrik process, säger Hunter enligt nyhetskanalen CNN. 

Under rättegångens första dag uppgav han att 4 653 personer i Oklahoma avlidit av oavsiktliga överdoser med receptbelagda opiater mellan 2007 och 2017.

Rättegången är den första i sitt slag – men tusentals liknande stämningar är på gång i de flesta av USA:s delstater och ursprungsbefolkningsområden.

Tonade ner risk?

Åtalet i Oklahoma innefattade ursprungligen även läkemedelsbolagen Teva och Purdue Pharma, men båda har gjort miljardförlikningar med delstaten. Purdue Pharma tillverkar Oxycontin, ett smärtstillande läkemedel som innehåller opiater och som anses ha spelat en central roll i den pågående beroendeepidemin.

Företagen anklagas för att ha tonat ned risken att bli beroende av deras läkemedel, medan fördelarna ska ha överdrivits i marknadsföring gentemot receptförskrivande läkare, rapporterar public servicekanalen NPR. Alla nekar till brott.

I ett USA där människor vant sig vid rapporter om att offer för överdoser hittats blåa och livlösa på toaletter och i gränder får den tv-sända rättegången enorm uppmärksamhet.

– Det här fallet är prejudicerande, konstaterar Rickard Ausness, professor i juridik vid University of Kentucky, för NPR.

Katastroftillstånd

Men det är också komplext och fullt av utmaningar, inte minst när det gäller bevisbördan. En tungt vägande faktor är att opiater, till skillnad från exempelvis tobak, har ett ”riktigt” medicinskt syfte. Ausness, understryker att produktionen och försäljningen är myndighetsreglerad och att det i grunden inte är fel att framställa opiater.

– Det här fallet handlar inte om ett läge där produkten är defekt på något sätt.

USA:s president Donald Trump utlyste hösten 2017 katastroftillstånd med anledning av opiatkrisen. Samma år beräknas 47 600 människor ha dött till följd av opiatöverdoser i USA, enligt statistik från sjukvårdsmyndigheten US Centers for disease control and prevention (CDC).

Tiotusentals döda

Experter har för TT beskrivit den pågående beroendeepidemin som den största och mest omfattande någonsin i landet. Den anses ha sina rötter på 1980-talet, då starka värktabletter började spridas. I vetenskapliga tidsskrifter argumenterades för ett samhälle där människor var smärtfria, men utan att eventuell beroendeproblematik lyftes. Recept för årslånga bruk skrevs ut för exempelvis ryggvärk, till skillnad från tidigare då opiater – ofta i form av morfin – använts mer selektivt.

Amerikaner åt de beroendeframkallade tabletterna, utvecklade tolerans och ökade sina doser. Och om deras läkare vägrade att förnya recepten sökte de sig till svarta marknaden. På 1990- och 2000-talen började människor så dö i tusentals i överdoser av främst morfintabletter, heroin eller dess kraftfulla syntetiska kusin fentanyl.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.