Den 15 mars i år arrangerades den hittills största strejken för klimatet. Över hälften av de som strejkade i Stockholm gick i grundskolan eller gymnasiet och två av tre av dem var flickor. Det skriver fem svenska forskare i DN debatt.

I samband med strejken ställde de frågor till strejkande ungdomarna som var under 20 år för att ta reda på vilka de unga klimataktivisterna är och vad som driver dem.

Studiens resultat går enligt forskarna emot bilden av att de som strejkar för klimatet har en allmän aktivismlust eller att de strejkar för att slippa skolan. Studien tyder i stället på att ungdomarna har en genuin oro för klimatet.

De flesta strejkarna i Stockholm som forskarna kom i kontakt med hade ändrat på sitt sätt att konsumera, bland annat av miljömässiga skäl. 36 procent hade aldrig demonstrerat tidigare och de andra svarade att de bara hade gjort det vid ett mindre antal tillfällen tidigare.

31 procent av skoleleverna som demonstrerade i Stockholm uppgav att Greta Thunberg har gjort dem mycket mer intresserade av klimatfrågan, 23 procent sade att hon har gjort dem ganska mycket mer intresserade.

Forskare från totalt tio länder gjorde samma undersökning i olika europeiska städer under strejken den 15 mars. Greta Thunberg hade störst betydelse för deltagarna i Stockholm, Malmö, Manchester och Florens.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.