Radar

Bönder kan få betala för brexit

I dag delar närmare 60 000 svenska lantbrukare på nästan 10 miljarder kronor EU-medel per år.

Lantbrukarna har länge prioriterats högt av EU. Men nu konkurrerar jordbruket med allt fler politikområden samtidigt som Storbritanniens utträde kostar stora pengar. Bönderna i Sverige kan förlora 700 miljoner kronor i EU-medel per år, men de flesta svenska partier stödjer nedskärningen.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av unionens äldsta politikområden och har över tid genomgått åtskilliga reformer. Och när en ny långtidsbudget diskuteras ser det ut att bli ytterligare en omdaning.

Kommissionen har föreslagit 365 miljarder euro till den gemensamma jordbrukspolitiken mellan 2021 och 2027 – en nedskärning med fem procent jämfört med nuvarande långtidsbudget, enligt beräkningar av EU-parlamentet.

– En utmaning i budgetförhandlingarna är att det finns många områden som prioriteras högt. Forskning och säkerhetspolitik kräver också budgetmedel, säger Lars Olsson, departementsråd på näringsdepartementet.

Det samtidigt som Storbritanniens utträde innebär att en stor nettobetalare kanske inte kan vara med och finansiera.

Får tio miljarder

Jordbrukssektorn brottas med ständiga variationer i priser och inkomster. För att säkra matförsörjningen har myndigheter därför alltid tenderat att reglera marknaden.

Historiskt har detta skett på en nationell nivå, men sedan Romfördraget 1957 bedriver EU-länderna jordbrukspolitiken gemensamt.

Sverige anslöt 1995 och i dag delar närmare 60 000 svenska lantbrukare på nästan 10 miljarder kronor EU-medel per år, beräknat utifrån dagens växelkurs. Kommissionens förslag skulle dock innebära att den potten krymper med nästan 700 miljoner kronor.

– Inkomsterna i jordbrukssektorn i Sverige ligger i dag i nivå med de totala stöden, så en drastisk minskning skulle få dramatiska konsekvenser, säger Olsson.

– Det finns alltid en viss strukturutveckling inom jordbrukssektorn som går mot större och färre gårdar, men den utvecklingen skulle påskyndas.

Förr bestod CAP mestadels av prisstöd i form av till exempel tullar som höll uppe priserna, men i början av 1990-talet övergick merparten till direkta inkomststöd baserat på antal hektar mark eller kreatur.

Skär mest i andra pelare

Med tiden har jordbrukspolitiken också fått ett ökat fokus på landsbygdsutveckling, miljö och hållbar utveckling.

Det så kallade landsbygdsprogrammet inkluderar bland annat företagsstöd, miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion – och trots behovet av omställning är det där som den största neddragningen föreslås procentuellt sett.

– Få länder vill minska drastiskt på inkomststöden som ligger på olika nivåer i östra Europa och de tidigare medlemsländerna, säger Olsson.

– Det här är kommissionens sätt att hantera det då landsbygdsprogrammet delvis finansieras av medlemsländerna själva.

I kommissionens förslag till ny långtidsbudget får landsbygdsprogrammet 78 miljarder euro mellan 2021 och 2027, en minskning med 19 procent jämfört med nuvarande långtidsbudget – men med kravet att medlemsländerna skjuter till mer egna medel.

– Vi finansierar dock mer än vad vi behöver, så på Sverige finns inget krav att kompensera minskningen, säger Olsson.

Toppkandidaterna överens

De flesta svenska partier är överens om att EU:s gemensamma jordbrukspolitik behöver moderniseras, inte minst då Sverige annars kan behöva betala en högre medlemsavgift.

Toppkandidaterna i EU-valet påtalar gärna att 75 procent av direktstöden i Sverige går till 20 procent av lantbrukarna, det vill säga främst till de stora gårdsägarna.

– Vi måste ju ha ett modernt sätt att betrakta jordbruksnäringen. Och jag tror att vi kan få ett välfungerande jordbruk utan dessa gigantiska stöd, säger socialdemokraternas Heléne Fritzon.

– Jag tycker att det är uppenbart att jordbruksstödet behöver reformer, inte minst för att skapa konkurrensneutralitet, säger kristdemokraternas Sara Skyttedal.

Centerpartiet är det enda svenska partiet som motsätter sig.

EU-parlamentarikern Fredrick Federley ser ingen anledning att skära i direktstöden, men menar att omprioriteringar kan göras inom landsbygdsprogrammet.

– De stöden behöver man se över, så att man slutar pumpa ut pengar där det inte får någon effekt, har han tidigare sagt till TT.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik

EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av unionens äldsta politikområden. Grunderna lades i Romfördraget 1957.

I dag delas CAP in i två pelare. Drygt 70 procent består av direktstöd baserat på antal hektar mark eller kreatur. Resten av andra typer av jordbruksstöd inom det så kallade landsbygdsprogrammet, till exempel projektstöd, miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion.

CAP:s andel av unionens totala budget har krympt över tid, från 73 procent 1985 till 39 procent av EU:s utbetalningar 2018, motsvarande 56 miljarder euro av totalt 145 miljarder euro förra året.

Minskningen beror delvis på att andra politikområden kommit till eller blivit större i omfattning, men också på att CAP reformerats i omgångar.

Källa: EU-parlamentet, EU-kommissionen

CAP i EU:s långtidsbudget

Den långsiktiga finansieringen av jordbrukspolitiken bestäms i EU:s långtidsbudget som förhandlas mellan medlemsländerna och sedan godkänns av EU-parlamentet.

I kommissionens förslag uppgår budgeten för åren 2021-2027 till 1 279 miljarder euro varav 365 miljarder euro tilldelas CAP.

Att analysera hur förslaget står sig gentemot den nuvarande långtidsbudgeten 2014-2020 är inte helt lätt med tanke på Brexit.
Men nedan följer beräkningar av EU-parlamentet där utgifterna till Storbritanniens lantbrukare räknats bort. Siffrorna inom parentes uppger förändringen i procent:

2014-2020 2021-2027

Direktstöd 284 803 miljoner euro 286 195 miljoner euro (+ 0,5 procent)

Landsbygdsprogrammet 97 670 miljoner euro 78 811 miljoner euro (–19 procent)

Totalt 382 473 miljoner euro 365 005 miljoner euro (– 5 procent)

Andel av långtidsbudget 33,2 procent 28,5 procent

Observera att nedskärningen är större i reala värden.

Enligt EU-parlamentet minskar direktstöden med 7 procent, stöden inom landsbygdsprogrammet med 25 procent och totala CAP med 12 procent om jämförelsen sker i 2018 års priser, det vill säga justerat för inflation.

Källa: Towards the Common Agricultural Policy beyond 2020: comparing the reform package with the current regulations, EU-parlamentet