EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av unionens äldsta politikområden och har över tid genomgått åtskilliga reformer. Och när en ny långtidsbudget diskuteras ser det ut att bli ytterligare en omdaning.

Kommissionen har föreslagit 365 miljarder euro till den gemensamma jordbrukspolitiken mellan 2021 och 2027 – en nedskärning med fem procent jämfört med nuvarande långtidsbudget, enligt beräkningar av EU-parlamentet.

– En utmaning i budgetförhandlingarna är att det finns många områden som prioriteras högt. Forskning och säkerhetspolitik kräver också budgetmedel, säger Lars Olsson, departementsråd på näringsdepartementet.

Det samtidigt som Storbritanniens utträde innebär att en stor nettobetalare kanske inte kan vara med och finansiera.

Får tio miljarder

Jordbrukssektorn brottas med ständiga variationer i priser och inkomster. För att säkra matförsörjningen har myndigheter därför alltid tenderat att reglera marknaden.

Historiskt har detta skett på en nationell nivå, men sedan Romfördraget 1957 bedriver EU-länderna jordbrukspolitiken gemensamt.

Sverige anslöt 1995 och i dag delar närmare 60 000 svenska lantbrukare på nästan 10 miljarder kronor EU-medel per år, beräknat utifrån dagens växelkurs. Kommissionens förslag skulle dock innebära att den potten krymper med nästan 700 miljoner kronor.

– Inkomsterna i jordbrukssektorn i Sverige ligger i dag i nivå med de totala stöden, så en drastisk minskning skulle få dramatiska konsekvenser, säger Olsson.

– Det finns alltid en viss strukturutveckling inom jordbrukssektorn som går mot större och färre gårdar, men den utvecklingen skulle påskyndas.

Förr bestod CAP mestadels av prisstöd i form av till exempel tullar som höll uppe priserna, men i början av 1990-talet övergick merparten till direkta inkomststöd baserat på antal hektar mark eller kreatur.

Skär mest i andra pelare

Med tiden har jordbrukspolitiken också fått ett ökat fokus på landsbygdsutveckling, miljö och hållbar utveckling.

Det så kallade landsbygdsprogrammet inkluderar bland annat företagsstöd, miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion – och trots behovet av omställning är det där som den största neddragningen föreslås procentuellt sett.

– Få länder vill minska drastiskt på inkomststöden som ligger på olika nivåer i östra Europa och de tidigare medlemsländerna, säger Olsson.

– Det här är kommissionens sätt att hantera det då landsbygdsprogrammet delvis finansieras av medlemsländerna själva.

I kommissionens förslag till ny långtidsbudget får landsbygdsprogrammet 78 miljarder euro mellan 2021 och 2027, en minskning med 19 procent jämfört med nuvarande långtidsbudget – men med kravet att medlemsländerna skjuter till mer egna medel.

– Vi finansierar dock mer än vad vi behöver, så på Sverige finns inget krav att kompensera minskningen, säger Olsson.

Toppkandidaterna överens

De flesta svenska partier är överens om att EU:s gemensamma jordbrukspolitik behöver moderniseras, inte minst då Sverige annars kan behöva betala en högre medlemsavgift.

Toppkandidaterna i EU-valet påtalar gärna att 75 procent av direktstöden i Sverige går till 20 procent av lantbrukarna, det vill säga främst till de stora gårdsägarna.

– Vi måste ju ha ett modernt sätt att betrakta jordbruksnäringen. Och jag tror att vi kan få ett välfungerande jordbruk utan dessa gigantiska stöd, säger socialdemokraternas Heléne Fritzon.

– Jag tycker att det är uppenbart att jordbruksstödet behöver reformer, inte minst för att skapa konkurrensneutralitet, säger kristdemokraternas Sara Skyttedal.

Centerpartiet är det enda svenska partiet som motsätter sig.

EU-parlamentarikern Fredrick Federley ser ingen anledning att skära i direktstöden, men menar att omprioriteringar kan göras inom landsbygdsprogrammet.

– De stöden behöver man se över, så att man slutar pumpa ut pengar där det inte får någon effekt, har han tidigare sagt till TT.