Sedan 2010 har det enligt förbundet rapporterats om ett 30-tal vattensköldpaddor på olika platser i landet. Arten har vanligtvis inte sin hemvist i Sverige utan har sannolikt blivit utsläppt av personer som haft dem som husdjur.

Fredrik Dahl höjer ett varningens finger till den som tänker att ett par sköldpaddor inte kan utgöra ett speciellt stort hot för naturen.

– Det bästa exemplet på en art som folk känner till är mördarsnigeln, eller spansk skogssnigel som den heter egentligen. Det började med att det var en plantskola som fick med arten in i landet. Då hade vi inte samma kunskap om effekterna som vi har nu, säger han.

En av flera

Vattensköldpaddorna, som ska börja jagas i juni, är bara en av flera arter som Naturvårdsverket gett Svenska jägareförbundet uppdrag att ta bort från svensk mark. Naturvårdsverkets lista, som baseras på EU-listade invasiva arter, innehåller bland annat bisam, signalkräfta, tvättbjörn, helig ibis och mårdhund.

Den sistnämnda arten har också gett namn åt Svenska jägareförbundets projekt att stoppa invasiva arter.

– Vi har jobbat i tio år med mårdhunden. I dag är det kanske ett 50-tal mårdhundar i Sverige. Vi har lyckats hålla nere dem. Hade vi inte gjort det för tio år sedan hade vi i dag haft 10 000 mårdhundar i landet. I Finland skjuter de 200 000 mårdhundar per år, och lika många körs ihjäl av trafiken, säger Fredrik Dahl.

1800-talet brytpunkt

När det gäller den gulbukiga vattensköldpaddan säger Fredrik Dahl att det kommer handla om att sätta ut fällor, men att allmänhetens tips ofta är avgörande för om man ska kunna hålla en invasiv art borta.

– När det gäller mårdhunden exempelvis uppskattar jag att 50–70 procent av de vi hittar är via allmänhetens tips.

Fredrik Dahl säger att arbetet med att hålla vissa arter borta handlar om att bevara ”ekosystem som evolverat över tusentals år”.

TT: Går det inte att argumentera för att en ny art är en del av evolutionen av ekosystemet?

– Brytpunkten är satt vid 1800-talet, arter som existerar före det i ett ekosystem räknas som naturliga.

Den som köpte en gulkbukig vattensköldpadda som husdjur innan den togs upp på EU-listan över invasiva arter 2016 behöver inte göra sig av med den, enligt Naturvårdsverket. Däremot får djuret inte reproducera sig. Detsamma gäller övriga arter på listan som hålls som husdjur.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.