Att fläta pil ute är inne

Pilens böjliga grenar har många användningsområden i trädgården. Förutom att vara en prydnad och glädje i sig, kan trädets grenar förvandlas till vindskydd vid uteplatsen, spaljé till klätterväxterna och kojor till barnen. Det är ett tåligt träd som trivs här i Norden och har använts av människan sedan urminnes tider.

Christian Erlandsson har pilen att tacka för sin försörjning. Från början jobbade han med att anlägga trädgårdar. Men så började kunderna efterfråga staket och vindskydd i pil.

– När jag gjorde pilstaket upptäckte jag hur kul det var att arbeta med.

Han ville fördjupa sina kunskaper i hantverket och gick på kurser i Danmark och Frankrike där traditionen med pilflätning är gedigen.

– Det är häftigt att resa ut i världen för alla flätar ju – det är bara materialen som skiljer sig, säger Christian Erlandsson.

Hantverket förenar. Det uppstår en gemenskap över språk-, kultur och nationsgränser.

– Jag har upplevt många fina möten. På en julmarknad i Göteborg för några år sedan la jag märke till en farbror som kretsade nyfiket runt min plats varje dag. Det slutade med att han satt och flätade bredvid mig, fast vi inte kunde prata med varandra.

Pil, sälg, vide och jolster tillhör alla familjen salix. Träden blommar ofta tidigt och är betydelsefulla som bifoder. Rötterna är kraftiga och ibland planteras pil i samband med naturliga reningsverk för vatten. Det går också att sätta pilskott som formas och binds ihop till ett slags levande staket.

Den flätbara pilens utbredning sträcker sig från norra Europa, ned som ett bälte, österut ända till Iran, Irak och Persien. Den finns också i Amerika.

I Norden odlas det ett 60-tal olika sorter. Det har med färgspelet i barken att göra.

– Annars hade det räckt med en sort. All pil ser likadan ut när man tar av barken. Men man kan experimentera med torkning, blötläggning och infärgning.

Christian Erlandsson har ett litet pilbestånd själv, men det räcker inte långt.

– Det är så mycket hantering med pilen. Materialet som man ska använda till korgar måste torka och blötläggas för att bli hanterbart.

I stället köper han in ungefär sju ton per år, främst från Danmark.

Ett gammalt etablerat pilträd tål nästan vilken beskärning som helst. Vill man ha material till staket, vindskydd eller växtstöd går det att ta grenar lite när som. Men ska man fläta korgar gäller det att kvistarna har ”vedat till sig”.

– Man skördar på vintern. Pinnarna sorteras efter längd och torkas.

Hur länge det tar beror på förhållandena och vad man vill åstadkomma. Torkar den inomhus på ett element är den torr på ett par dagar. Förvaras den i ladugårdens mörker kan det ta månader.

– En pilsort kan få helt olika färger beroende på om den torkas i mörker, vid ett fönster eller ute i solljus.

Att slöjda och skapa med händerna är populärt och efterlängtat just nu. Det är något som Christian Erlandsson märker. Han håller mellan 50 och 60 kurser per år och nu är trycket väldigt stort. Mellan kurserna producerar han korgar för försäljning och utför pilarbeten för utemiljöer.

– Jag flätar allt själv. Hantverket handlar om att komma ned i tid och att få korgarna att se likadana ut.

För honom tar en korg ungefär 1,5 timme att göra. För en nybörjare kan det ta tolv. Men alla med något så när styrka i fingrarna kan fläta med pil. Ålder, bakgrund eller förkunskaper spelar ingen roll.

Du kan komma som ren nybörjare utan att ens ha böjt en pinne och fläta dig en korg. Den kanske inte ser ut som du vill – pilen vill mycket också.

Han tycker att det är särskilt kul att jobba med ungdomar. Att se deras glädje när de upptäcker att man kan böja pinnar och skapa saker.

– Jag är ute på många skolor och bygger pilhyddor och sådant. Då får de lära sig att en pinne lätt går av. Men om man bygger ihop dem som ett flätverk blir det otroligt starkt – man kan klättra och greja på det. Det är lite så som världen kan fungera om man jobbar ihop. Då blir det starkt.