Radar

Nya regler mot rika länders plastdumpning

En man samlar plastflaskor i ett sopberg i ett slumområde i Kenyas huvudstad Nairobi.

Runt 180 av världens länder är överens om nya FN-regleringar för att förhindra att plastavfall dumpas i haven. Positivt, tycker klimatminister Isabella Lövin (MP). ”Det är ett stort genombrott att vi nu får kontroll över exporten av plastavfall till fattiga länder”. 

Även Inger Näslund på Världsnaturfonden (WWF) välkomnar nyheten. Hittills har rika länder kunnat använda fattiga delar av världen som en gigantisk sopstation för sitt plastavfall. Handeln har gått genom privata aktörer, utan krav på godkännande från regeringar i de mottagande länderna. Nu är det förhoppningsvis slut på det.

– Det är oerhört viktigt och ett steg framåt. Det kommer att innebära att rika länder inte kommer att kunna exportera plast lika lätt som tidigare, säger Näslund, expert på havs- och fiskefrågor på WWF.

Klimatminister Isabella Lövin (MP) anser att plastavfallet måste hanteras i länder som faktiskt kan hantera det.

– Det är fullständigt oacceptabelt att plastavfall dumpas i länder som saknar kapacitet att ta hand om sitt avfall. Att det här gick att driva igenom beror på att man ser det akuta problemet med plast som hamnar i våra hav och inte tas om hand i länder i Asien.

Lövin tror att det här kan bli ett incitament för att vi får ordentliga plaståtervinningsanläggningar i Europa.

– Men även att plastproducenterna måste leva upp till en standard så att plasten faktiskt går att återvinna och blir av bättre kvalitet och inte innehåller så många farliga ämnen som den gör i dag, kanske att vi kommer att se mer av returförpackningar vilket vore väldigt bra, säger Lövin.

Fattiga länder

Bland dem som varit mest utsatta för plastexporten finns länder som Malaysia, Indonesien och svenskarnas semesterparadis Thailand, liksom flera utvecklingsländer. Exporten till dessa länder ökade kraftigt efter att Kina sade nej till hanteringen för några år sedan.

– I de här länderna finns oftast inget omhändertagande av skräpet, och då bildas stora avfallshögar i områden där människor inte har så stor möjlighet att göra sina röster hörda, säger Inger Näslund.

Under ett tolv dagar långt möte i Genève, Schweiz, har representanter diskuterat hur exporten av plastavfall ska regleras. Baselkonventionen från 1992, som kom till för att kontrollera export av farligt avfall, har nu fått ett tillägg i form av ett juridiskt bindande ramverk även för plastavfall. Det handlar om att den globala handeln med plastavfall ska bli mer reglerad, samtidigt som hanteringen även ska bli mer säker, både för människa och miljö. Tanken är att reglerna ska träda i kraft om ett års tid.

Ska stävjas

Inger Näslund har goda förhoppningar om att avtalet ska efterlevas, eftersom avtalen är bindande och ett stort antal länder skrivit på.

– Då ökar chansen att man också ska kunna stävja hanteringen. Länderna kommer behöva ha bättre koll på de företag som tar emot skräpet.

USA och EU är de stora bovarna i dramat – även om Sverige tillsammans med övriga Skandinavien, Österrike och Tyskland tillhör de länder som sköter sig förhållandevis bra.

– Vi har system för cirkulering av plast, och det vi inte kan återanvända används ofta till värmeenergi.

I dag hamnar mellan 8 och 13 miljoner ton plast i haven årligen, vilket innebär enorma miljöproblem för bland annat fågellivet, som skadas eller förgiftas av plastföremål och de partiklar som bildas i nedbrytningen.

– Plast bryts ned otroligt långsamt, en del kan stanna i naturen 400 år eller mer. Vi ser strandade valar med plast i magen och djur som fastnar i plast och kvävs till döds. Sådana bilder tror jag har fått folk att vakna upp, säger Inger Näslund.

Handeln med plastavfall

När Kina slutade importera utländskt plastavfall fick de stora exportländerna betydligt svårare att hitta avsättning för sin sorterade plast. Den totala globala exporten av plastavfall under 2018 landade på omkring 50 procent av exporten 2016.

Samtidigt omdirigerades de stora plastmängder som ändå fortsatte exporteras.

De största importörerna under perioden januari–november 2018 var Malaysia, Thailand, Vietnam, Hongkong och USA. De största exportörerna var USA, Japan, Tyskland, Storbritannien och Belgien.

Källor: Greenpeace, Gaia

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.