Allt eftersom vi får längre heta perioder ökar behovet av kyla, till exempel i form av luftkonditionering. Men de så kallade HFC-gaser som finns i köldmedier har ofta flera tusen gånger starkare klimateffekt än koldioxid. Nu pågår en utfasning av dessa kraftiga växthusgaser som kan minska den globala uppvärmningen med en halv grad till år 2100 om det lyckas.
Förhoppningen är att de syntetiska fluorerade köldmedierna ska ersättas med naturliga köldmedier som ammoniak, koldioxid eller kolväten. Deras egenskaper är välkända och eftersom de förekommer naturligt i stora mängder så innebär användningen som köldmedier inga nya globala miljörisker, skriver webbtidningen Extrakt.
Pavel Makhnatch är doktorand i energiteknik vid KTH i Stockholm och har forskat om köldmedier.
– Den globala uppvärmningen gör att behovet av kyla ökar. Inte minst i de fattiga länderna som ofta ligger i regioner där det är varmt och fuktigt. I rikare länder ökar användningen av värmepumpstekniken, till exempel i länder som Belgien, där det tidigare var vanligt med gasuppvärmda bostäder, säger han till Extrakt.
Samtidigt finns det risker, som brandfarlighet och giftighet, med naturliga köldmedier. Därför är de också omgärdade av normer och strikta regelverk som ibland kan bli ett hinder för utvecklingen, förklarar Pavel Makhnatch.
– I vår forskning försöker vi gå runt dem, bland annat kan vi minska riskerna genom att utveckla system som kräver mindre mängd köldmedier. För i framtiden måste vi använda naturliga köldmedier.
Enligt Pavel Makhnatch bör enskilda konsumenter i fortsättningen tänka på att välja en kylprodukt, värmepump eller luftkonditionering med lågt GWP-köldmedium, eller med naturliga köldmedier. Både ur miljöaspekt, men också för att säkerställa att det går att göra service på dem i framtiden.
Kigalitillägget
Den 1 januari 1989 trädde FN-traktatet Montrealprotokollet i kraft. 197 länder enades om att fasa ut de så kallade ”freonerna” för att skydda ozonskiktet.
I oktober 2016 i Kigali i Rwanda antog länderna ett tillägg till Montrealprotokollet, det så kallade Kigalitillägget. I Sverige trädde det i kraft 1 januari i år. Målet är att fasa ned produktionen av HFC-gaser med 80 procent fram till år 2050.
Inom EU finns sedan 2015 f-gasförordningen som har ett kortare tidsspann och är striktare än Kigalitillägget. Förutom HFC omfattas även perfluorkarboner (PFC) – som finns i vissa impregnerade kläder, möbler, hygien- och rengöringsprodukter, papper och målarfärger – och svavelhexafluorid (SF6) som används i högspänningsställverk, som ljudisoleringsgas i fönster och som stötdämpande gas i sportskor.
Båda regelverken innebär en stegvis nedfasning av köldmedier som är kraftiga växthusgaser.
Källa: Naturvårdsverket, Svenska kyl- och värmepumpsföreningen
