Radar

Miljöskadliga köldmedier ska fasas ut

Produktionen av syntetiska köldmedier, som används bland annat för luftkonditionering, ökar för varje år och låg i fjol på flera hundra tusen ton bara inom EU.

Allt eftersom vi får längre heta perioder ökar behovet av kyla, till exempel i form av luftkonditionering. Men de så kallade HFC-gaser som finns i köldmedier har ofta flera tusen gånger starkare klimateffekt än koldioxid. Nu pågår en utfasning av dessa kraftiga växthusgaser som kan minska den globala uppvärmningen med en halv grad till år 2100 om det lyckas.

Förhoppningen är att de syntetiska fluorerade köldmedierna ska ersättas med naturliga köldmedier som ammoniak, koldioxid eller kolväten. Deras egenskaper är välkända och eftersom de förekommer naturligt i stora mängder så innebär användningen som köldmedier inga nya globala miljörisker, skriver webbtidningen Extrakt. 

Pavel Makhnatch är doktorand i energiteknik vid KTH i Stockholm och har forskat om köldmedier.

– Den globala uppvärmningen gör att behovet av kyla ökar. Inte minst i de fattiga länderna som ofta ligger i regioner där det är varmt och fuktigt. I rikare länder ökar användningen av värmepumpstekniken, till exempel i länder som Belgien, där det tidigare var vanligt med gasuppvärmda bostäder, säger han till Extrakt.

Samtidigt finns det risker, som brandfarlighet och giftighet, med naturliga köldmedier. Därför är de också omgärdade av normer och strikta regelverk som ibland kan bli ett hinder för utvecklingen, förklarar Pavel Makhnatch.

– I vår forskning försöker vi gå runt dem, bland annat kan vi minska riskerna genom att utveckla system som kräver mindre mängd köldmedier. För i framtiden måste vi använda naturliga köldmedier.

Enligt Pavel Makhnatch bör enskilda konsumenter i fortsättningen tänka på att välja en kylprodukt, värmepump eller luftkonditionering med lågt GWP-köldmedium, eller med naturliga köldmedier. Både ur miljöaspekt, men också för att säkerställa att det går att göra service på dem i framtiden.

Kigalitillägget

Den 1 januari 1989 trädde FN-traktatet Montrealprotokollet i kraft. 197 länder enades om att fasa ut de så kallade ”freonerna” för att skydda ozonskiktet.

I oktober 2016 i Kigali i Rwanda antog länderna ett tillägg till Montrealprotokollet, det så kallade Kigalitillägget. I Sverige trädde det i kraft 1 januari i år. Målet är att fasa ned produktionen av HFC-gaser med 80 procent fram till år 2050.

Inom EU finns sedan 2015 f-gasförordningen som har ett kortare tidsspann och är striktare än Kigalitillägget. Förutom HFC omfattas även perfluorkarboner (PFC) – som finns i vissa impregnerade kläder, möbler, hygien- och rengöringsprodukter, papper och målarfärger – och svavelhexafluorid (SF6) som används i högspänningsställverk, som ljudisoleringsgas i fönster och som stötdämpande gas i sportskor.

Båda regelverken innebär en stegvis nedfasning av köldmedier som är kraftiga växthusgaser. 

Källa: Naturvårdsverket, Svenska kyl- och värmepumpsföreningen

Radar

Giftfria, hållbara och billiga – framtidens solceller kan bestå av trä

Kraftlignin kommer direkt från trämassa och kan användas för att skapa stabila solceller, detta tack vare dess förmåga att skapa många vätebindningar som blir som ett lim.

Traditionella solceller är energikrävande att tillverka och kan leda till utsläpp av giftiga kemikalier. Nu har forskare vid Linköpings universitet och KTH skapat en solcell tillverkad av kraftlignin – en restprodukt från papperstillverkning.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Radar

”Klimaträddaren” koldioxidinfånging är åratal bort i Sverige

De flesta projekt i Sverige handlar åtminstone delvis om så kallad bio-CCS, där man suger upp koldioxid som bildats av förnybara ämnen.

Tekniken är hajpad och behövs för att fixa klimatmålen. I dag finns 40 anläggningar i världen som suger upp koldioxid innan röken lämnar skorstenen. Men i Sverige dröjer det flera år innan första anläggningen är på plats.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.