– Överenskommelsen är mycket svår att genomföra eftersom linjerna (där respektive stridande parter finns) är suddiga och vardera sidan tolkar det hela som de själva vill. I stort sett kommer de närmaste två veckorna att visa om det verkligen är ett överlämnande eller ännu en baksmälla, säger Farea al-Muslimi, analytiker vid tankesmedjan Chatham House i London.

FN-kommittén RCC – som leder arbetet med att flytta de stridande trupperna längre ifrån varandra – uppger att rebellerna, som stöds av det shiamuslimska Iran, har gått med på en ensidig förflyttning från de mycket viktiga hamnarna i al-Hudaydah, Salif och Ras Isa vid Röda havet. Rebellerna uppgav på lördagen att kontrollen över hamnarna lämnats över till kustbevakningen.

"Övervakades samtidigt"

FN, som ska övervaka det hela, uppger att tillbakadragandet fortskrider som planerat.

”Alla tre hamnar övervakades samtidigt av FN:s personal när militära styrkor lämnade hamnarna och kustbevakningen tog över säkerhetsansvaret”, skriver Michael Lollesgaard, pensionerad dansk general och chef för RCC.

Regeringens förhandlare Sadiq Dweid skrev sent på lördagen på Twitter att han haft positiva möten med Lollesgaard, att tillbakadragandet markerar början på att uppfylla avtalet från Sverige och att nya steg nu kan tas mot att etablera en FN-mekanism för inspektioner av fartyg, minröjning och borttagandet av militära installationer.

Utklädda rebeller

Men andra företrädare för regeringen – som stöds av den saudiskledda sunnimuslimska militära alliansen – avfärdar uppgifterna om att rebellerna lämnat al-Hudaydahs hamn som ett ”bedrägeri”.

”Det som Huthimilisen gjorde är ett upprepat teaterspel där de lämnar över kontrollen över hamnen till sina egna styrkor”, skriver informationsminister Moammer al-Eryani på Twitter på söndagen.

Enligt honom har rebellerna helt enkelt lämnat över till andra rebeller som var utklädda i kustbevakningens uniformer.

Al-Hasan Taher, guvernör i provinsen Hudaydah där hamnarna ligger, säger att samma metodik användes även i Salif och Ras Isa.

Tanken är att återtåget ska vara klart på tisdag och att FN:s säkerhetsråd på onsdag ska informeras om faktiska rörelser på marken.

Bristande tillit

Adam Baron, Jemenexpert vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations, säger att tillbakadragandet är ett ”potentiellt genombrott” men att det återstår att se vad som händer.

– Tilliten mellan de båda parterna gränsar till icke existerande, något som fortsätter att hindra alla ansträngningar för att bromsa konflikten, säger han.

Ännu är det långt, långt kvar till ett mer övergripande och hållbart fredsavtal, påpekar också Farea al-Muslimi vid Chatham House.

Överenskommelsen i Sverige stoppade enbart striderna i al-Hudaydah – utmaningen är att vända detta till en nationell överenskommelse som inkluderar alla, säger han.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.