Stora protester sköljde över Ungern i vintras efter att parlamentet i december röstade igenom flera ändringar i arbetsrätten. Bakom protesterna, som vid sin kulmen en frusen januaridag i Budapest samlade så många som 20 000 människor, stod fackföreningarna.

En av dem som organiserade de stora missnöjesyttringarna var Balázs Bábel, internationell sekreterare i det ungerska metallfacket Vasas – och det var främst två punkter i lagändringen som facken inte kunde acceptera, säger han i en intervju med TT.

Mer övertid

Det var dels ökningen från antalet tillåtna övertidstimmar som arbetsgivaren kan begära, från 250 till 400 timmar om år. Det kan jämföras med Sverige där högst 200 timmars allmän övertid får tas ut under ett kalenderår, om det inte finns ”särskilda skäl”, då högst 150 timmar extra övertid får tas ut.

Och det var dels de försvårade möjligheterna för arbetstagarna att få betalt för den utförda övertiden.

– Dessa 400 timmar kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om utan att det finns ett fackligt avtal, det krävs endast en skriftlig överenskommelse mellan de båda. Och som vi vet har arbetsgivare och arbetstagare inte en jämbördig relation, så vi oroar oss för att arbetare ska bli tvingade att skriva på sådana överenskommelser, säger Balázs Bábel.

Högre minimilön

Enligt honom genomfördes lagändringarna på grund av bristen på arbetskraft i Ungern, ett problem som facken i stället anser bör lösas med höjda löner.

– Regeringen har insett att det här är ett stort problem, att Ungern inte är särskilt attraktivt för arbetstagare. Så man har börjat höja minimilönerna, men de är fortfarande väldigt låga.

De första protesterna genomfördes i samband med att de kommande lagändringarna annonserades i början av december 2018, och var då rent fackliga protester. I samband med att uppmärksamheten ökade, och att parlamentet strax före jul röstade igenom lagen, tillkom även andra demonstranter, som studentorganisationer och oppositionella politiker.

– Under en dag i januari var det 60–70 demonstrationer i olika städer, säger Bábel.

Fler strejker

Trots att protesterna inte ledde till att regeringen – med premiärminister Viktor Orbán och hans parti Fidesz i spetsen – backade från den nya lagen, så anser Balázs Bábel att det förde med sig andra positiva aspekter ur ett fackligt perspektiv i ett Ungern där endast 9 procent är fackligt anslutna. Det kan jämföras med Sverige där över hälften av arbetarna är medlem i ett fackförbund.

– Protesterna har förbättrat bilden av fackföreningarna, och människor har insett att vi åtminstone finns här. Det var viktigt för oss att kunna visa att vi fortfarande är kapabla att agera.

Han nämner också den strejkvåg som svept över Ungern de inledande månaderna under 2019. Det har redan genomförts lika många strejker i Ungern i år som det vanligtvis görs under ett helt år, säger han.

– Fackföreningarna och arbetarna är lite skakade, typ ”okej, vi har makt, vi har rättigheter och vi har möjlighet att framhäva våra intressen på arbetsplatsen”. Så jag är försiktigt optimistisk inför framtiden, jag tror att vi kan växa och bli starkare.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.