Ett sätt att slopa ”fåniga” regler som sätter stopp för arbetare. Eller en slavlag som kan tvinga ungrarna till allt för mycket arbete. En lagändring som gick igenom det ungerska parlamentet i december väcker häftiga protester i landet – och i svallvågorna av det har allt fler arbetare fått upp ögonen för sina rättigheter.
Stora protester sköljde över Ungern i vintras efter att parlamentet i december röstade igenom flera ändringar i arbetsrätten. Bakom protesterna, som vid sin kulmen en frusen januaridag i Budapest samlade så många som 20 000 människor, stod fackföreningarna.
En av dem som organiserade de stora missnöjesyttringarna var Balázs Bábel, internationell sekreterare i det ungerska metallfacket Vasas – och det var främst två punkter i lagändringen som facken inte kunde acceptera, säger han i en intervju med TT.
Mer övertid
Det var dels ökningen från antalet tillåtna övertidstimmar som arbetsgivaren kan begära, från 250 till 400 timmar om år. Det kan jämföras med Sverige där högst 200 timmars allmän övertid får tas ut under ett kalenderår, om det inte finns ”särskilda skäl”, då högst 150 timmar extra övertid får tas ut.
Och det var dels de försvårade möjligheterna för arbetstagarna att få betalt för den utförda övertiden.
– Dessa 400 timmar kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om utan att det finns ett fackligt avtal, det krävs endast en skriftlig överenskommelse mellan de båda. Och som vi vet har arbetsgivare och arbetstagare inte en jämbördig relation, så vi oroar oss för att arbetare ska bli tvingade att skriva på sådana överenskommelser, säger Balázs Bábel.
Högre minimilön
Enligt honom genomfördes lagändringarna på grund av bristen på arbetskraft i Ungern, ett problem som facken i stället anser bör lösas med höjda löner.
– Regeringen har insett att det här är ett stort problem, att Ungern inte är särskilt attraktivt för arbetstagare. Så man har börjat höja minimilönerna, men de är fortfarande väldigt låga.
De första protesterna genomfördes i samband med att de kommande lagändringarna annonserades i början av december 2018, och var då rent fackliga protester. I samband med att uppmärksamheten ökade, och att parlamentet strax före jul röstade igenom lagen, tillkom även andra demonstranter, som studentorganisationer och oppositionella politiker.
– Under en dag i januari var det 60–70 demonstrationer i olika städer, säger Bábel.
Fler strejker
Trots att protesterna inte ledde till att regeringen – med premiärminister Viktor Orbán och hans parti Fidesz i spetsen – backade från den nya lagen, så anser Balázs Bábel att det förde med sig andra positiva aspekter ur ett fackligt perspektiv i ett Ungern där endast 9 procent är fackligt anslutna. Det kan jämföras med Sverige där över hälften av arbetarna är medlem i ett fackförbund.
– Protesterna har förbättrat bilden av fackföreningarna, och människor har insett att vi åtminstone finns här. Det var viktigt för oss att kunna visa att vi fortfarande är kapabla att agera.
Han nämner också den strejkvåg som svept över Ungern de inledande månaderna under 2019. Det har redan genomförts lika många strejker i Ungern i år som det vanligtvis görs under ett helt år, säger han.
– Fackföreningarna och arbetarna är lite skakade, typ ”okej, vi har makt, vi har rättigheter och vi har möjlighet att framhäva våra intressen på arbetsplatsen”. Så jag är försiktigt optimistisk inför framtiden, jag tror att vi kan växa och bli starkare.
Viktor Orbán och Fidesz
Viktor Orbán, född 1963, har varit Ungerns premiärminister sedan maj 2010 då hans konservativa parti Fidesz vann över 50 procent av rösterna. Orbán har därefter kritiserats utomlands för tuffare pressregler och regeringskontroll över domstolarna, men har på hemmaplan blivit populär med hjälp av en förbättrad ekonomi och tuffa utspel mot migranter och flyktingar. Han ledde även landet en första gång som premiärminister 1998–2002.
Orbán har viftat bort kritiken mot den så kallade slavlagen och sagt att syftet med lagändringen är att slopa ”fåniga” regler så att de som vill tjäna mer har möjlighet att arbeta mer.
