Utsläppen av växthusgaser från Sverige ökade förra året till totalt 63,8 miljoner ton – ett halvt miljon ton mer än föregående år, visar preliminär statistik från SCB. 

Resultatet följer trenden de senaste fyra åren, med mer eller mindre oförändrade utsläppsnivåer och fortsatt växande tillväxt.

Energiutsläppen ökar mest

Tillverkningsindustrin är den bransch som står för störst utsläpp, nästan en fjärdedel, tätt följd av transportindustrin. Förra året var däremot utsläppsökningen som störst inom energibranschen.

Även Naturvårdsverket  har kartlagt utsläppen från förra året, men då enbart räknat med utsläpp som skett i Sverige. Även där ökar utsläppen något (0,9 procent) till 53,1 miljoner ton växthusgaser.

– Det pekar inte alls åt rätt håll. Vi behöver en snabb omställning för att nå klimatmålen 2045, säger Anna-Karin Nyström, chef för klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.

"Ett jättesprång"

Sverige har som mål att från och med 2045 inte släppa ut mer växthusgaser. För att nå dit behöver utsläppen minska med mellan fem och åtta procent årligen. Anna-Karin Nyström pekar ut flera branscher där miljöomställningen kan göra avtryck på utsläppen.

– Stålindustrin står i dag för tio procent av de totala utsläppen. När omställningen sker i exempelvis den branschen kommer det bli ett jättesprång.

Mer än 25 år återstår och med det mycket arbete. Och frågans allvar blir tydligare i takt med att högen av klimatrapporter växer.

”Föregå med gott exempel”

Stor tilltro sätts till den klimathandlingsplan som regeringen ska presentera i höst med nya regler och lagar som ska underlätta klimatomställningen för både näringslivet och privatpersoner.

Anna-Karin Nyström upplever att näringslivet vill vara med på resan mot ett mer hållbart samhälle, något som ses som en konkurrensfördel.

– Vi är ett relativt litet land sett till utsläpp. Om vi kan föregå med gott exempel och skapa ett land som människor vill bo i, med elektrifiering och ren luft, kommer det även leda till en blomstrande industri.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.