Socialtjänst och hälso- och sjukvård måste bli bättre på suicidprevention. Det anser regeringen, som nu ger Socialstyrelsen uppdraget att förbättra kunskapen om att förebygga och förhindra självmord.

Socialstyrelsen ska de kommande fyra åren få totalt elva miljoner kronor för att ta fram och sprida kunskap om suicidprevention till de aktörer som kan tänkas möta människor med så allvarlig psykisk ohälsa att det finns risk att de tar sina liv.

– Meningen är att Socialstyrelsen ska jobba med det här fram till 2022. De ska ta fram kunskapsunderlag men också sprida den kunskapen till hälso- och sjukvården och socialtjänsten under de kommande åren, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Hon säger att omkring 90 procent av de personer som tar sitt liv en tid dessförinnan sökt hjälp inom hälso- och sjukvården och även varit i kontakt med socialtjänsten.

– Då ser vi att det är två omfattande stora verksamheter som behöver få bättre kunskap för att se och för att bättre hantera den situation som de här människorna befinner sig i, säger Lena Hallengren.

Uppdraget handlar inte enbart om att förebygga och förhindra utan innefattar även att sprida kunskap om hur man ger stöd efter ett självmord. Då handlar det om anhöriga som behöver bli sedda och uppmärksammade.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.