De samlade utsläppen från förbränd olja, kol och gas gick ned med 2,5 procent från 2017 till 2018 i EU-området.

Året dessförinnan ökade de totala utsläppen med 1,8 procent och bara sju länder noterade minskningar, enligt EU:s statistikkontor.

– Efter fyra år utan väsentliga utsläppsminskningar har EU äntligen slagit in på vägen mot en koldioxidfri ekonomi, säger Wendel Trio, som leder Climate Action Network (CAN), en paraplyorganisation för 150 miljöorganisationer.

– För att undvika ännu värre extrema väderhändelser, mer torka, matbrist och ekonomisk förstörelse behöver vi skarpa nedgångar i utsläppen varje enskilt år, tillägger han.

Portugal bäst

Portugal var bäst i klassen med en minskning av sina utsläpp med 9,0 procent. Därpå följde Bulgarien 8,1 procent, Irland 6,8 procent och Tyskland 5,4 procent.

Tyskland, med EU:s största befolkning och ekonomi, stod 2018 för 22 procent av unionens samlade koldioxidutsläpp.

Sämst resultat hade Lettland där utsläppen ökade med 8,5 procent 2018 jämfört med 2017. I Polen, som i hög grad förlitar sig på föråldrade kolkraftverk för sin elförsörjning, steg utsläppen med 3,5 procent.

EU har åtagit sig att till 2030 ha reducerat sina koldioxidutsläpp med 40 procent under 1990 års nivå.

Brittisk kolfrihet

Kolkraftens födelseland Storbritannien noterar nu för första gången sedan den industriella revolutionen på 1800-talet en hel vecka utan att kol använts för att producera el, enligt The National Grid som ansvarar för det brittiska elnätet.

För två år sedan meddelade energibolaget att ett helt dygn förflutit utan att kol använts för att generera elektricitet. Det kallades då stolt ”en milstolpe i energisystemets omställning”. Storbritannien planerar att fasa ut sitt sista kolkraftverk 2025.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.