När IS-rekryteraren Michael Skråmos barn återvänder till Sverige blir det upp till socialtjänsten i den kommun där de anses höra hemma att avgöra var de ska bo och vilken hjälp de behöver.

– Som vid alla orosanmälningar utreder man barnets behov och vilket stöd det kan behöva utifrån den situation det varit i och vad det upplevt, säger Ing-Marie Larsson, socialchef i Östra Göteborg, som inte uttalar sig om det specifika fallet.

Generellt finns i Sverige hög kompetens och vana att hantera utredningar kring barn som kommit från krigshärjade områden eller bär på trauman, anser hon.

Upplevt trauman

Men barnen som återvänder från IS är absolut en grupp som kan behöva extra stöd, menar hon.

– Ja. Det är också beroende på vilken ålder man är i och vad man upplevt. Speciellt om barn upplevt trauman eller varit svårt utsatta på annat sätt ställer det höga krav både på socialtjänsten och ett eventuellt familjehem, säger Ing-Marie Larsson.

Polisen och Säpo har vid flera tillfällen gjort orosanmälningar både om barn som återvänt från IS-kontrollerade områden och om barn till svenska IS-anhängare som befinner sig i läger i Syrien. Befinner sig barnen i Sverige blir socialtjänstens uppgift att utreda om de far illa och måste tas omhand.

När det gäller föräldralösa barn kan de placeras hos en anhörig eller i ett familjehem tills en permanent lösning är på plats.

– I vanliga fall tittar vi alltid i nätverket och försöker hitta det ställe där socialtjänsten bedömer att det är en bra miljö och där barnet får det bäst och känner sig tryggast, säger Ing-Marie Larsson.

Många kommuner har samtidigt svårt att rekrytera och behålla familjehem.

– Det är inte det lättaste att hitta familjehem, men i akuta lägen hittar vi alltid familjehem, säger Ing-Marie Larsson.

Långvarigt stöd

Syskon placeras inte alltid tillsammans, utan en bedömning görs utifrån barnens behov. Går det inte att syskonen bor tillsammans försöker socialtjänsten i så fall se till att de får ha kontakt.

TT: Hur stöttas familjehemmen?

– Det kan vara samtal, bemötandefrågor, stöd kring att vara uppmärksam på signaler som barnet ger. Initialt handlar det om att göra hemmet tryggt och följa barnets utveckling och signaler.

TT: Hur ser prognosen ut för barn med svåra krigstrauman att rehabiliteras?

– Generellt finns ett väldigt gott stöd i Sverige, både från socialtjänst och sjukvård. Men det är klart att har man varit utsatt för väldigt svåra saker så tar det ju också tid att bearbeta det. Man behöver stöd lång tid framöver, kanske även långt upp i vuxen ålder, säger Ing-Marie Larsson.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.