Plantagon har varit uppmärksammade för sina visionära projekt för inomhusodling i Linköping. Företaget jobbar med att ta fram teknik för inomhusodling och driver, via ett dotterbolag, en inomhusodling i DN-husets källare i Stockholm. Nu har Plantagon International försatts i konkurs.

Huvudanledningen är brist på pengar. Företaget har gått med förluster sedan 2008, och har nu skulder och fordringar på runt 13 miljoner kronor.

– Det är egentligen bara det. Möjligheterna och affärerna är fantastiska och ligger en bit framåt i tiden. Styrelsen och ägarna kände, med tanke på de anställda, att vi var tvungna att sätta företaget i konkurs, säger Plantagons vice vd Owe Pettersson till AGFO.

Tanken med nya odlingstekniker som till exempel vertikal inomhusodling  är att minska beroendet av importerad mat och bidra till lösningar för den globala matkrisen och klimatkrisen.

Miljövinsten ifrågasatt

Som Syre Stockholm skrivit om tidigare går det inte att ge ett enkelt svar på om vertikal odling verkligen är en miljövinst, enligt en studie från Svenska miljöinstitutet IVL 2018, där forskarna bland annat gjort livscykelanalyser av ett vertikalt odlingsföretag i Stockholm.

Odlingarna är visserligen skyddade från kyla, skadedjur och bakterier i någon mån, de läcker inte näring eftersom systemen är slutna, och använder mindre vatten jämfört med konventionell odling. Däremot kräver de mer energi än konventionell odling, i form av konstgjort ljus, i vissa fall uppvärmning, och därtill används ofta plast i odlingskärlen.

Bättre med småjordbruk

I en debattartikel i tidningen ETC nyligen skrev den internationella människorättsorganisationen FIAN om inomhusodling att ”det som går att odla på detta vis är snabbväxande, näringsfattiga bladväxter som sallat och örter.”

Istället för högteknologiska lösningar som inomhusodlingar belyst av LED-lampor förespråkar FIAN småjordbruk.

”Enligt institutioner som FAO, FN och Världsbanken är mer stöd till och utveckling av småskaliga jordbruk den verkliga nyckeln till matkrisen. De kan dessutom vara nyckeln till klimatkrisen.”

”Istället för att satsa på små plantor insvepta i lager på lager av teknologi skulle Sverige kunna bidra till att skydda dem. Detta kan göras på flera sätt. Genom att stödja småbruk i Sverige där efterfrågan på närodlat och ekologiskt exploderar medan jordbruksmarken växer igen eller bebyggs”, skriver de vidare.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.