Den frusna marken under tundra och skogar gömmer mängder av miljöfarliga växthusgaser. Permafrosten har sakta börjat tina och den negativa klimatpåverkan kan komma att bli dubbelt så stor som väntat, enligt en ny internationell studie som publicerats i tidskriften Nature.

– Om den globala uppvärmningen fortsätter så kommer utsläppen från permafrosten motsvara ungefär 20 procent av det som vi människor släpper ut årligen, säger Gustaf Hugelius, universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

Metan frigörs

Forskare från flera länder har tittat på hur den upptinade marken förändrar landskapet. När isen smälter rinner vattnet undan vilket gör att markerna kollapsar. Det i sin tur kan leda till försumpning eller jordskred.

– Då exponeras permafrosten för den varma luften och det kan bidra till ett lokalt påskyndande. Det är processer som vi har sett under en längre tid men det sker i ett allt snabbare tempo, säger Gustaf Hugelius.

Permafrostjordarna täcker i dag ungefär en fjärdedel av norra halvklotet och innehåller hela 1 600 miljarder ton kol, nästan dubbelt så mycket som i atmosfären. En kollaps påverkar den frusna marken ända ner på djupet och gör att den kraftfulla växthusgasen metan frigörs.

Inte för sent

– Det är viktigt att man har det här i åtanke, exempelvis när länder förhandlar om utsläppsmål. Man måste ta hänsyn till de naturliga utsläppen också.

Permafrosten reagerar relativt långsamt på uppvärmningen så de stora effekterna kommer vi inte se förrän i slutet av det här århundradet, enligt Gustaf Hugelius. Det innebär att det fortfarande går att bromsa upptinandet.

– Det finns ett fönster på ungefär ett årtionde att minska växthusutsläppen och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Då kommer vi kunna rädda merparten av permafrosten, säger han.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.