Publicerad 2019-09-25
RadarFN larmar om lidande under offensiv i Syrien
Skolor, sjukvårdsinrättningar och bostadsområden i rebellkontrollerade delar i nordvästra Syrien har utsatts för svåra attacker, enligt FN. Även tunnbomber som dödar urskiljningslöst används i offensiven.
– Tunnbombningarna är de värsta vi har sett på minst 15 månader, säger Panos Moumtzis, FN:s regionala humanitära koordinator.
Det är syriska och ryska stridsflygplan och helikoptrar som genomfört attackerna, bland annat under natten till torsdagen.
FN har rapporterat att de intensifierade attackerna i provinserna Hama och Idlib har tvingat 138 500 människor på flykt sedan i februari. Flyktingvågen norrut mot turkiska gränsen har tätnat de senaste dagarna.
Idlib har tidigare besparats större regimoffensiver av ett avtal om en buffertzon som slöts i september mellan Ryssland och Turkiet. Men sedan den terrorstämplade jihadistalliansen Hayat Tahrir al-Sham (HTS) tog full kontroll över området i januari har attackerna tagit ny fart.
Nära "humanitär katastrof"
Nu uppger sjukvårdskällor att flyg- och artilleriattackerna är de tyngsta sedan september. Enbart tunnbomberna – cylindriska metallföremål laddade med sprängmedel och metall som sprider splitter urskiljningslöst – uppges under det senaste dygnet ha dödat minst 15 civila och skadat tiotals andra människor när de släppts från helikoptrar.
Omkring 300 000 människor finns ännu kvar i områdena som direkt utsätts för offensiven, säger Panos Moumtzis.
Enligt räddningstjänsten i Idlib och hjälporganisationen UOSSM har fyra sjukvårdsinrättningar attackerats.
”Medicinska inrättningar evakueras vilket lämnar de mest sårbara utan tillgång till vård. Vi är på gränsen till en humanitär katastrof”, säger Khaula Sawah, vice ordförande för UOSSM i ett uttalande.
Beskyller rebellerna
USA har varnat för att strider i buffertzonen ”kommer att resultera i destabilisering av regionen”.
Statliga syriska medier lägger skulden för offensiven på rebellgrupper som ska ha utökat sina fientliga aktioner i området.
Rebellerna har sina starkaste fästen i nordvästra Syrien efter att president Bashar al-Assad med rysk hjälp tagit initiativet och vänt krigslyckan till sin fördel.
Bakgrund: Syrienkriget
Konflikten i Syrien bröt ut i mars 2011 i samband med den så kallade arabiska våren, då flera regeringar i regionen utmanades av demonstrationer och upproriska stämningar. Den syriska oppositionen krävde president Bashar al-Assads avgång och i utgångsläget demokratiska reformer, men motståndet kapades delvis av andra intressen.
Kriget förs i dag i praktiken av regionala stormakter, genom ombud. Bashar al-Assads regeringsstyrkor har med Rysslands, Irans och den libanesiska Hizbollahmilisens stöd tvingat bort rebeller och extremist grupper från en rad fästen i landet den senaste tiden.
Ofta har regimens övertaganden föregåtts av långa belägringar och omfattande bombangrepp, med stora civila förluster som följd.
Västländer som till en början i första hand stödde rebellerna ställde efterhand om till att bekämpa terrororganisationen IS. USA har stött den arabisk-kurdiska alliansen SDF vars stomme består av den kurdiska milisen YPG, som USA:s Natokollega Turkiet i sin tur ser som ett hot och betraktar som en terrororganisation.
Källa: Landguiden/UI, AFP, Reuters
