Radar

FN larmar om lidande under offensiv i Syrien

En bild från civilförsvarsgruppen De vita hjälmarna, som arbetar i den terrorstämplade HTS-alliansens område, visar räddningsarbetare efter en attack i Idlib i februari.

Skolor, sjukvårdsinrättningar och bostadsområden i rebellkontrollerade delar i nordvästra Syrien har utsatts för svåra attacker, enligt FN. Även tunnbomber som dödar urskiljningslöst används i offensiven.

– Tunnbombningarna är de värsta vi har sett på minst 15 månader, säger Panos Moumtzis, FN:s regionala humanitära koordinator.

Det är syriska och ryska stridsflygplan och helikoptrar som genomfört attackerna, bland annat under natten till torsdagen.

FN har rapporterat att de intensifierade attackerna i provinserna Hama och Idlib har tvingat 138 500 människor på flykt sedan i februari. Flyktingvågen norrut mot turkiska gränsen har tätnat de senaste dagarna.

Idlib har tidigare besparats större regimoffensiver av ett avtal om en buffertzon som slöts i september mellan Ryssland och Turkiet. Men sedan den terrorstämplade jihadistalliansen Hayat Tahrir al-Sham (HTS) tog full kontroll över området i januari har attackerna tagit ny fart.

Nära "humanitär katastrof"

Nu uppger sjukvårdskällor att flyg- och artilleriattackerna är de tyngsta sedan september. Enbart tunnbomberna – cylindriska metallföremål laddade med sprängmedel och metall som sprider splitter urskiljningslöst – uppges under det senaste dygnet ha dödat minst 15 civila och skadat tiotals andra människor när de släppts från helikoptrar.

Omkring 300 000 människor finns ännu kvar i områdena som direkt utsätts för offensiven, säger Panos Moumtzis.

Enligt räddningstjänsten i Idlib och hjälporganisationen UOSSM har fyra sjukvårdsinrättningar attackerats.

”Medicinska inrättningar evakueras vilket lämnar de mest sårbara utan tillgång till vård. Vi är på gränsen till en humanitär katastrof”, säger Khaula Sawah, vice ordförande för UOSSM i ett uttalande.

Beskyller rebellerna

USA har varnat för att strider i buffertzonen ”kommer att resultera i destabilisering av regionen”.

Statliga syriska medier lägger skulden för offensiven på rebellgrupper som ska ha utökat sina fientliga aktioner i området.

Rebellerna har sina starkaste fästen i nordvästra Syrien efter att president Bashar al-Assad med rysk hjälp tagit initiativet och vänt krigslyckan till sin fördel.

Bakgrund: Syrienkriget

Konflikten i Syrien bröt ut i mars 2011 i samband med den så kallade arabiska våren, då flera regeringar i regionen utmanades av demonstrationer och upproriska stämningar. Den syriska oppositionen krävde president Bashar al-Assads avgång och i utgångsläget demokratiska reformer, men motståndet kapades delvis av andra intressen.

Kriget förs i dag i praktiken av regionala stormakter, genom ombud. Bashar al-Assads regeringsstyrkor har med Rysslands, Irans och den libanesiska Hizbollahmilisens stöd tvingat bort rebeller och extremist grupper från en rad fästen i landet den senaste tiden.

Ofta har regimens övertaganden föregåtts av långa belägringar och omfattande bombangrepp, med stora civila förluster som följd.

Västländer som till en början i första hand stödde rebellerna ställde efterhand om till att bekämpa terrororganisationen IS. USA har stött den arabisk-kurdiska alliansen SDF vars stomme består av den kurdiska milisen YPG, som USA:s Natokollega Turkiet i sin tur ser som ett hot och betraktar som en terrororganisation.

Källa: Landguiden/UI, AFP, Reuters

Radar

Svenskar återvinner allt sämre

Återvinning av glas på en återvinningsstation.

Mängden förpackningar i Sverige har ökat med 30 procent sedan 2012. Samtidigt återvinner vi allt sämre. 

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

Mest och minst återvunnet

• De förpackningsslag som materialåtervanns mest under 2022 var pantburkar och glas. 89 procent av pantburkarna som sattes på den svenska marknaden gick till materialåtervinning. Materialåtervinningsgraden för glas var 86 procent. 
• 78 procent av alla kartong- och pappersförpackningar återvanns.
• Lägst materialåtervinningsgrad, 35 procent, var det för plastpackningar.
Källa: Naturvårdsverket

Radar

Så kan Sveriges nästa nationalpark se ut

Bullerö är en av de större öarna i Nämdöskärgården.

Sveriges mest storslagna eller särpräglade naturområden har fått status nationalpark. I landet finns i dag 30 stycken, och nu finns förslaget för nummer 31 klart: Nämdöskärgården i Stockholms skärgård.

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Rödalger och blåstång hör till områdets typiska arter. Foto: Cinthia Tiberi Ljungqvist

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.

Skyddade, grunda vikar fungerar som viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, samtidigt som de är känsliga för lokal påverkan från till exempel båtlivet. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län

Nationalparkens syfte…

… är att ”bevara ett representativt och variationsrikt havs- och skärgårdslandskap i
Östersjön i väsentligen oförändrat skick”.

Syftet ska uppnås genom att:
• minimera negativ påverkan på områdets naturvärden och inte tillåta
exploaterande verksamhet
• införa nödvändiga regleringar för att bevara marina miljöer
• bedriva ändamålsenlig skötsel för att bevara och utveckla områdets
naturvärden
• genomföra ändamålsenliga åtgärder för att ge allmänheten tillgång till
nationalparkens natur- och upplevelsevärden

Källa: Naturvårdsverket