Han har bara varit i Sverige en dag, men hunnit lägga märke till att Stockholm är belamrat med färggranna elsparkcyklar som står parkerade i drivor längs trottoarerna, precis som i hemlandet.

– Det är likadant i Tel Aviv, de är en plåga, säger han skämtsamt och slår sig ned vid en uteservering på Sergels torg.

Amit Gilutz är på Sverigebesök under en vecka, bland annat för att berätta för studenterna på Kungliga konsthögskolan om organisationens arbete med att dela ut videokameror till palestinier på den ockuperade Västbanken. Målet är att dokumentera misstänkta övergrepp från israeliska soldater och bosättare – mobilkamerorna som var och varannan palestinier har i fickan är helt enkelt inte tillförlitliga i mörker och på avstånd.

– Det är en sak att få siffror upplästa för sig eller höra ett vittnesmål, men en annan sak att se ett videoklipp. På grund av att medierna har blivit så visuella har projektet gjort det möjligt för oss att nå ut med berättelser om ockupationen. Det har blivit svårare att prata om de här frågorna i takt med att samhällsdebatten rört sig högerut, säger han.

"Kontrollerar palestinierna"

Några timmar efter intervjun meddelade Israels president Reuven Rivlin att den sittande premiärministern Benjamin Netanyahu återigen får i uppdrag att bilda regering, sedan hans högerkoalition gått segrande ur valet som hölls nyligen.

Amit Gilutz konstaterar att de partier som motsätter sig ockupationen fick minskat stöd. Han är mycket kritisk till både Netanyahu och oppositionsledaren Benny Gantz.

– I mittfåran av israelisk politik handlar diskussionen om hur vi fortsätter vår kontroll över palestinierna, om vi gör det med mer eller mindre kraft, och om processen att ta över deras land, vatten och resurser ska gå snabbare eller inte. Inte om att hitta en väg till en framtid där vi inte längre kontrollerar dem mot deras vilja, säger Gilutz.

"Grönt ljus för Israel"

Netanyahu har nyligen öppnat för att annektera israeliska bosättningar på Västbanken, ett uttalande som senare drogs tillbaka. Amit Gilutz tycker dock att annekteringen av bosättningarna redan är genomförd i praktiken, mot bakgrund av att Västbanken har ockuperats i mer än ett halvsekel och att hundratusentals israeler bor i bosättningar som är otillgängliga för palestinier.

Han är pessimistisk inför det amerikanska fredsförslag som väntas inom kort.

– Med tanke på de ensidiga steg som USA har tagit i relation till palestinierna, vare sig det är ambassadflytten till Jerusalem eller det indragna biståndet, är det tydligt att förslaget kommer att innebära grönt ljus för Israel att fortsätta som hittills, säger han.

"Ojämn maktbalans"

Amit Gilutz vill inte svara på frågan om vad den palestinska sidan kan göra annorlunda för att bidra till en fredlig lösning.

– Jag tycker inte att frågan är irrelevant, men det är inte upp till oss som israelisk organisation att säga till palestinierna hur de ska driva sin frihetskamp.

TT: Vilket ansvar har palestinierna för konflikten?

– Maktbalansen är sådan att ansvaret inte kan delas jämnt, allt som får en situation där ett folk ockuperar ett annat att verka symmetrisk är en förvrängning av verkligheten.

– I stället för att fokusera på teoretiska resonemang om delat ansvar, borde vi röra oss framåt mot en framtid som är hållbar för alla i regionen.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.