Startsida - Nyheter

Zoom

Frörebellerna

"Att fröodla är en radikal handling", säger Mariana Mattsson, som odlar i Lycksele.

Fröodling, att ta fram sina egna fröer, handlar om så mycket mer än bara odlingen i sig. Efter att frödirektivet i EU röstades igenom 2011 har
en närmast underjordisk rörelse växt fram. Det delas fröer på nätet och anordnas kurser. ”Det ligger i allas intresse att det genetiska världsarvet inte går förlorat”, säger författaren och odlaren Lena Israelsson.

För att skydda sig mot fröhandeln!

Meningen ropas ut i kapellet på Edelviks folkhögskola i Västerbottens inland, där 28 personer i olika åldrar har samlats. De har åkt från Robertsfors, Vindeln, Skellefteå, Lövånger, Bygdeå och Vilhelmina för att delta i den första fröodlingskursen i Västerbotten på tio år. Nu sitter de samlade igen i en ljus asymmetrisk sal med vita träväggar, efter att ha varit utspridda i smågrupper och samtalat runt frågan; ”Varför ska man odla eget frö?”. Kursledaren Olle Johansson står längst fram vid ett blädderblock och fångar anledningarna som slängs ut i rummet.

– Det blir bättre frö, säger någon. Fröer från de stora fröfirmorna är inte ens odlade i Sverige för svenskt klimat. Men om jag bor i Lövånger så är det bra förutsättningar att ärt-odlingen ska lyckas om jag odlar sockerärtan ”Lövånger”, som jag fått av en vän som fröodlar.

Nu växer intresset för att fröodla och bevara den genetiska mångfalden
Nu växer intresset för att fröodla och bevara den genetiska mångfalden. Och deltagarna på fröodlingskursen är långt fler än arrangören väntat sig. Foto: Sofia Nygren

– När jag fröodlar skapar jag dessutom hyperlokalt anpassade sorter, tillägger en annan. Mitt mikroklimat känner inte fröfirmorna till.

– Kunskapen, inflikar en tredje. Jag vill vara säker på att kunna odla mat i framtiden.

– För att skydda den genetiska mångfalden, säger någon till sist och får medhåll. Vi behöver rädda det som räddas kan.

Många förlorade sorter

För kursdeltagare på fröodlingskursen i Burträsk den här lördagen är det ingen nyhet att 75 procent av de odlade sorterna försvunnit på 100 år, enligt rapporter från FN. Då, för 100 år sedan, försörjde ett hundratal grödor världen med mat. I dag dominerar istället fyra grödor – vete, soja, ris och majs. Förutom att grödorna blir allt färre, odlas allt färre sorter av varje gröda.

– Sverige var ett land som förlorade extremt många av våra gamla sorter, förklarar författaren och odlaren Lena Israelsson. De sorter som blev kvar efter industrialiseringen av grönsaksodlingarna var ärtor och bönor. Särskilt ärtor, för det kan man hitta en burk i en vedbod efter 20 år och sparka igång igen.

"Sverige var ett land som förlorade extremt många av våra gamla sorter", säger författaren och odlaren Lena Israelsson
"Sverige var ett land som förlorade extremt många av våra gamla sorter", säger författaren och odlaren Lena Israelsson. Foto: Privat. På stora bilden olika sorters frö. Överst fr v: vinter­squash (Buttercup), luftlök, buskböna (Bernadina), kålrot (Wilhelmsburger), syra (bredbladig), gråärt (Biskopens) och i mitten rödbeta (Bordo). Foto: Sofia Nygren

Om du skulle titta i en katalog från en fröfirma runt förra sekelskiftet, så skulle du se ett brett sortiment med både importerade utländska nya sorter, men även svenska lantsorter som odlats ute i byarna i generationer. Lena Israelsson beskriver i boken ”Köksträdgården – det gröna arvet” hur det vid förra sekelskiftet fanns köksträdgårdar inte bara på herrgårdarna, utan också inne i stan där koloniträdgårdarna anlades – och ute hos allmogen i byarna.

Men några decennier in på 1900-talet började konstgödsel och bekämpningsmedel dominera jordbruket på de stora gårdarna. Det småskaliga ekologiska odlandet med upphöjda bäddar ansågs omodernt och det storskaliga industrijordbruket tog över. På 50-talet minskade intresset för grönsaksodling, köksträdgården krympte och gräsmattorna växte. I samma anda försvann kulturväxterna och de gamla lantsorterna.

Dominerande bolag

I dag dominerar fem stora företag världsmarknaden för fröer. Förra året köpte tyska företaget Bayer amerikanska Monsanto för hisnande 62,5 miljarder dollar, motsvarande drygt 520 miljarder kronor. Köpet innebar att Bayer och Monsanto tillsammans nu basar över mer än en fjärdedel av världsmarknaden för utsäde och växtskyddsmedel. 

Daniel Claesson, kommunikationschef på Bayer-Monsanto ser inget problem med att gamla kulturarvssorter försvinner.

Daniel Claesson, är kommunikationschef på Bayer-Monsanto (Pressbild)
Daniel Claesson, är kommunikationschef på Bayer-Monsanto (Pressbild). I dag är det främst fyra grödor som dominerar världsmarknaden: ris, vete, soja och majs. Det är grödor som ofta anpassats för bekämpningsmedel. Foto: Yasuyoshi Chiba/AFP/TT

– De nya sorterna måste bevisa att de är bättre än de befintliga. Inte bara i fråga om avkastning utan även egenskaper som sjukdomsresistens, kärnkvalitet och vinterfasthet. Därför är det naturligt att ersätta sorterna efter några år eftersom nya sorter kommer att bli bättre för bonden oberoende av om han är konventionell eller organisk, stor eller liten.

Han är inte heller oroad för att egenskaperna hos dessa gamla sorter går förlorade.

– Genpoolen är oändligt stor och varierad och långt ifrån uttömd. En typisk sort i jordbruksgrödor varar mellan 3 och 10 år, men bara för att den försvinner från den kommersiella marknaden, försvinner den inte från poolen av sorter som används i förädling.

Storföretag som Bayer-Monsanto äger en fjärdedel av växtmarknaden för just utsäde och bekämpningsmedel
Storföretag som Bayer-Monsanto äger en fjärdedel av växtmarknaden för just utsäde och bekämpningsmedel. Foto: Haven Daley/AP/TT

En del av Bayer-Monsantos verksamhet är att ta fram hybridfrön som passar att odla storskaligt med konstgödsel och bekämpningsmedel. Dessa frön används i dag i det storskaliga industriella jordbruket där de ger skördar med hög avkastning, gör att grönsakerna ser likadana ut, blir skördefärdiga samtidigt, är lätta att skörda med maskin och klarar långa transporter. Hybrider är alltså perfekta för det storskaliga jordbruket. 

Daniel Claesson menar att även om det blir fler och fler hybrider i världen, så finns de öppenpollinerade sorterna kvar, även de moderlinjer som är föräldrarna till hybrider.

– Hybrider är en produkt av förädlingsprogrammen och därför inget problem.

Klimatanpassning

För fritidsodlaren spelar det kanske mindre roll om det står F1 på påsen. Det kanske inte heller känns nödvändigt att ha 16 olika sorters morötter att välja mellan att så i grönsakslandet, det kanske räcker med tre. Varför skulle vi egentligen vilja ha en bredd av sorter – annat än att kulturarvssorter är goda, har ett affektionsvärde och är klimatanpassade för platsen?

Svedjerova är en gammal kulturarvssort från Finland
Svedjerova är en gammal kulturarvssort från Finland. Innan potatisen gjorde sitt intåg var den basföda i Norden. Den har traditionellt odlats där man nyligen röjt och bränt eller svedjat mark. Foto: Sofia Nygren

– Det ligger i allas intresse att det genetiska världsarvet inte går förlorat, förklarar Lena Israelsson. Vad händer när vi bara har tio procent kvar av vårt världsarv? Vad händer när vi inte har de rena sorterna, de öppenpollinerade – byggmaterialet när vi skapar nya sorter? Det har tagit generationer att bygga upp det här arvet med lokalt anpassade sorter. De ger inte exakt likadana grönsaker och de är inte gjorda för transport, men i det här fallet är det inte det som behövs. Vi kan ju tänka oss nu med klimatförändringar, så kommer vi ha behov av nya sorter men inte av hybrider.

Stor variation av gener

Alla minns säkert torkan under förra sommaren. Där blev det märkbart hur gamla lantsorter, till exempel rågsorten ”Petkus”, klarade väderförhållandena betydligt bättre än många moderna spannmålssorter. Det här beror på en viktig skillnad mellan moderna sorter och kulturarvssorter – de nya sorterna har en mycket liten variation av gener. Speciellt hybrider, där plantorna beter sig exakt likadant och nästan är kopior av varandra. 

Kulturarvssorter å andra sidan har en mycket stor variation av gener, vilket ger en inbyggd försäkring mot sjukdom och missväxt.

AnnJessica Eriksson skördar svedjerova
AnnJessica Eriksson skördar svedjerova. Kulturarvssorter har en mycket stor variation av gener, vilket ger en inbyggd försäkring mot sjukdom och missväxt. Foto: Privat 

Vilka egenskaper som behövs i ett framtida föränderligt klimat är svårt att veta i dag, därför behövs det bevaras en bredd av sorter och egenskaper. Att lämna över ansvaret för urvalet av sorter värda att bevaras till Bayer-Monsanto, det oroar Lena Israelsson.

– Vi vet ju inte vad som försvinner. Vi vet inte vilka gener vi förlorar – det är omöjligt att veta. Jag läste om Luleå trädgårdsförening som för ett sekel sedan bland annat fröodlade och sålde ”Luleåärtan” – en ärta skapad för det norrländska klimatet. Men den ärtan är borta nu.

Det småskaliga hotas

En lösning är att frysa ner vårt genetiska kulturarv. Det här gör institutionen NordGen, Nordiskt genresurs-center, som ansvarar för Svalbards globala frövalv. Tyvärr är det inte hela lösningen, då även nedfrysta sorter tappar i grobarhet om de inte odlas kontinuerligt. Nej, sorter behöver odlas för att fortsätta existera. Men samtidigt som vi behöver en stor genpool för framtiden försöker företag som Bayer-Monsanto att få kontroll över världsmarknaden av fröer, enligt Lena Israelsson.

– Jag vet inte hur många lobbyister de har i Bryssel, säger hon. Men det ligger i deras intresse att få bort icke-hybrider, så ser det ut i hela världen.

I Afrika pågår det just nu en påtryckning där bönder blir tvingade att odla hybrider, på grund av att lokala frön förbjuds i allt högre grad (insamlandet, hanteringen och bytet av lokala frön). Det är ofta kvinnor som småskaligt producerat mat till familjen och tagit eget utsäde, men om det förbjuds blir de beroende av att istället köpa in hybridfrön, som marknadsförs tillsammans med konstgödsel och bekämpningsmedel. De stora bolagen slår effektivt sönder det hållbara småskaliga jordbruket i Afrika.

Nyskördad kålrot av kulturarvssorten Viksjö från Västernorrland
Nyskördad kålrot av kulturarvssorten Viksjö från Västernorrland. Är från före 1940. Sorten finns i NordGens frövalv. Foto: Sofia Nygren.

På närmre håll gäller EU:s frödirektiv. Sedan 2011 måste varenda sort som säljs i Sverige i dag vara registrerad på EU:s sortlista. Runt om i Europa kom det genast kraftiga protester och efter påtryckningar instiftades två ytterligare listor som är mer anpassade för fritidsodlaren: en lista för ”amatörsorter” och en för ”bevarandesorter”. Men det krävs fortfarande en bra och noggrann dokumentation av sorten och en avgift för att registrera en sort. Över 90 procent av sorterna på EU:s sortlista är hybrider, enligt Lena Israelsson. Reglerna för att importera fröer från utanför EU är hårda. Fritidsodlaren får därför svårt att få tag i sorter från bland annat USA och Kina. 

När Brexit genomförs finns risk  att sorterna från Storbritannien försvinner från listan. Jordbruksverket bedömde i februari att elva olika potatissorter skulle tas bort den 30 mars 2019 – till exempel ”Swift” och ”Rocket”. Det försvinner också foderväxtsorter, spannmåls- och oljeväxtsorter och köksväxtsorter. Bland de 34 olika köksväxtsorterna hittar vi bland annat den gula rödbetan ”Burpees Golden” från före 1828 och bondbönan ”Aquadulce Claudia” från 1885, som inte längre blir tillgängliga för svenska odlare.

Fröaktivism på nätet

Samtidigt som kontrollen över fröerna hårdnar på global nivå, finns det en växande fröaktivism här hemma. Det syns i sociala medier, där det flitigt startas frökedjor och anordnas fröbyten. 

– Det är som en underjordisk rörelse på sociala medier. Man byter frön, tipsar, skickar bilder, säger Lena Israelsson.

Mariana Mattsson är aktiv Sesam-medlem i Västerbotten och bidrog till att arrangera kursen där fröodlaren Olle Johansson bjöds in som kursledare
Mariana Mattsson är aktiv Sesam-medlem i Västerbotten och bidrog till att arrangera kursen där fröodlaren Olle Johansson bjöds in som kursledare. Foto: Sofia Nygren

I Burträsk är kursläraren Olle Johansson förvånad över det stora intresset för fröodlingskursen. Deltagaren AnnJessica Eriksson från Vilhelmina håller med.
– Jag är fruktansvärt förvånad över intresset. Jag tänkte kanske fem till tio stycken, inte 28 deltagare.

Men deltagarantalet går helt i linje med det växande medlemsantalet i föreningen Sesam; ett sällskap för fröodling och beskydd av kulturväxter, som anordnade fröodlingskursen. De senaste åren har Sesam haft en mycket kraftig ökning av nya medlemmar med 300–400 per år. I dag har föreningen 1 339 medlemmar.

Radikalt att fröodla

På Edelviks folkhögskola är ett långbord täckt av fröpåsar med ärtor, bondbönor, åkerbönor, rädisor och pumpa. Som avslutning på dagen får deltagarna i uppgift att välja en kulturarvssort och fröodla på den under sommaren. Det tar inte lång tid innan alla fröpåsar har hittat sina nya ägare. Till hösten ska kursdeltagarna ses igen för att utvärdera hur det gick.

När det var dags för fröbyte så rusade deltagarna till borden - här har en deltagare fått tag på fröpåsar med Bondbönan "Lappland" och åkerbönan "Lövånger"
När det var dags för fröbyte så rusade deltagarna till borden - här har en deltagare fått tag på fröpåsar med Bondbönan "Lappland" och åkerbönan "Lövånger". Foto: Sofia Nygren

En av deltagarna, Åsa Karlsten från Gumboda, fröodlar redan av flera anledningar.

– Främst för att ha kunskapen och materialet om det ”skiter sig”, berättar hon. Jag vill också vara med och bevara den genetiska mångfalden, den som industrin inte har. Det känns dessutom kaxigt att knäppa fröfirmorna på näsan.

Den engagerade fröodlaren Mariana Mattsson, som odlar i Lycksele, är också kritisk till fröindustrin.

– Fröindustrin är inte intresserad av att odla sorter som är anpassade för lappländskt klimat. När jag hittar något som är bra, så gäller det att hålla i det. Att ta egna fröer och sprida fröer – dela med sig av och sälja fröer – är ju en försvarshandling egentligen mot fröindustrin och EU:s frödirektiv. Att fröodla är en radikal handling. Frön är makt. Frön är självständighet. Att fröodla är att odla sin självständighet.

Så odlar du frön

Det är både busenkelt och irriterande svårt att odla eget frö. Det beror helt på vilken kökssort du väljer. Enkla sorter att börja med är ärtor, tomat och bönor. De är alla självbefruktande (korsar sig inte med andra sorter) och ettåriga (blir moget frö första året). Tänk på att:

• Fröodla inga hybrider. Se faktarutan om hybrider. 

• Välj alltid ut de plantor som är finast. Kika under säsongen och märk gärna ut de finaste plantorna med snören.

• Ta frön från fler än en planta. För självbefruktande sorter behövs inte lika många som för korspollinerare (ca 10 plantor är oftast att rekommendera), men några plantor är bra att ha.  

• Låt fröna mogna på växt- platsen. Bön- och ärtskidorna ska bli riktigt torra och läderartade innan du spritar dem – det går också att skära av hela plantan för att torka klart under tak. Tomaten ska bli riktigt mogen, innan du klyver den och låter fröna torka på dubbelvikt hushållspapper.

• Eftertorka alltid fröerna inomhus ett par veckor.

• Förvara frön torrt, svalt och mörkt. Tomatfrön fastnar på pappret – förvara hela pappret ihopvikt i ett kuvert. Bönorna och ärtorna förvaras i papperspåsar.

Vad är en hybrid?

Ett hybridfrö skapas genom att i laboratorium korsa två genetiskt mycket olika plantor. Hybrider tas fram för kommerciellt jordbruk som använder konstgödsel och bekämpningsmedel; där ger grönsakerna hög avkastning, blir skördefärdiga samtidigt, ser likadana ut, är lätta att skörda med maskiner och klarar långa transporter. Hybrider är sterila eller ger avkommor som saknar de imponerade egenskaperna som föräldraplantorna har. Fröpåsarna i handeln är märkta F1.

Hur hittar jag kulturarvssorter?

• Fröbyten och frökedjor. Håll koll på www.fropopup.se och sociala medier. Om du har Facebook så kan du testa Frörebellerna (5 600 medlemmar) eller Fröbytarna (4 700 medlemmar).

• Föreningen Sesam. Årsboken kommer ut januari/februari med årets fröerbjudanden. När du går med så kan du få frön av medlemmar och lära dig fröodla själv. Det här året så erbjöd 166 medlemmar i Sesam hela 838 olika sorters frö.

• Fröfirmor. Runåbergs fröer har många lokala sorter. På Impecta kan du också hitta kulturarvssorter. Nackdelen är att här hittar du endast sorter som är godkända på EU:s sortlista.

• NordGen. Den 1 mars–31 maj 2019 öppnar NordGen sitt frövalv för allmänheten, då kan fritidsodlare beställa kulturarvssorter genom en webbshop.

10 anledningar att odla kulturarvssorter

1. Den genetiska mångfalden. När du odlar kulturarvssorter är du med i arbetet för att bevara den genetiska mångfalden till framtida generationer. 

2. Smaken. Inom industriell växtförädling har inte smaken högsta prioritet. Det här en stor anledning till varför köpetomater och hemodlade tomater smakar väldigt olika.

3. Skördetiden. Vill du bli överröst med 20 squashfrukter på samma gång? Både hobbyodlaren och andelsjordbrukaren drar nytta av att kulturarvssorter, till skillnad från moderna sorter, blir skördefärdiga under en längre tidsperiod.

4. Större motståndskraft. Den genetiska bredden hos kulturarvssorter gör att odlingen får ett större skydd mot sjukdomar och tål extremväder bättre.

5. Lokal anpassning. Kulturarvssorter är lokalt anpassade och ofta namngivna utifrån vart de kommer från eller vem som odlat dem. Fröer från de stora fröfirmorna är inte ens odlade i Sverige för svenskt klimat. När du fröodlar så skapar du dessutom hyperlokalt anpassade sorter för ditt eget mikroklimat.

6. Odla spännande sorter. Många kulturarvssorter går inte att få tag på i handeln.

7. Få en relation till din mat. Odla en lokal kulturarvssort och få ett emotionellt- och affektionsvärde som inte kan bytas mot pengar.

8. Var solidarisk med bönder i andra delar av världen. Om du låter bli att köpa en fröpåse som det står F1 på, så stödjer du inte företagen som slår ut småbönder i bland annat Afrika.

9. Få gemenskap på hemmaplan. När du odlar kulturarvssorter så kan du ofta byta till dig eller få fröer. Om du dessutom fröodlar själv så får du ett överflöd som du kan dela med dig av och bidra med på fröbyten. Det är inte bara ekonomiskt, utan också roligt att vara del av en gåvoekonomi vid sidan av den traditionella marknadsekonomin.

10. Kunskapen. Lär dig odla de gamla sorterna som historiskt har funkat bäst i vårt klimat; till exempel rovor, ärtor och målla. Om du vill vara helt säker på att kunna odla mat i en osäker framtid; lär dig också fröodla.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV