Att begränsa provanställningar och förbättra samarbetet mellan EU:s medlemmar genom en ny myndighet för arbetsrättsliga frågor är några av sakerna som beslutats om i EU-parlamentet i veckan. De svenska ledamöterna till höger och vänster har dock helt olika åsikter om detta.
Med stor marginal sade EU-parlamentet på tisdagen slutligt ja till såväl nya minimiregler för arbetsvillkor (466 röster mot 145) och inrättandet av arbetsmarknadsmyndigheten Ela (472 mot 142).
Arbetsvillkorsbiten handlar bland annat om att begränsa provanställningar till max sex månader och öka kravet på information till arbetstagare. Ela (European Labour Authority) ska i sin tur främst ägna sig åt att informera om rättigheter och skyldigheter och underlätta samarbetet mellan EU-länderna.
De svenska ledamöterna tycker helt olika. Åtta av nio ledamöter från M, KD, SD, C och L röstade emot. Där är irritationen stor över de förslag som härrör från EU:s så kallade sociala pelare som man ser som ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.
"Alldeles onödigt"
Den sociala pelaren etablerades vid extratoppmötet i Göteborg 2017 och har blivit ett rött skynke för de borgerliga.
– Jag tycker det här är ett alldeles onödigt överstatligt inslag. Stefan Löfven har sagt att det här inte kommer att bli lagstiftning – men den här veckan röstar vi om fyra lagstiftningsförslag, antingen förordningar eller direktiv, konstaterar EU-parlamentsledamoten Jasenko Selimovic (L).
– Det här är vad den svenska valrörelsen borde handla om, anser kollegan Christofer Fjellner (M).
Nöjd Ulvskog
Från vänster hålls det inte med alls. Marita Ulvskog (S) tycker att man har fått in tillräckliga garantier för att svenska kollektivavtal går före.
– Det här villkorsdirektivet ger mycket mer rättigheter och öppenhet för folk som kanske har gått år efter år på korta kontrakt eller långa kontrakt. Det här är ett bra direktiv för dem som inte har vår arbetsmarknadsmodell – och ett undantag för vår modell, säger Ulvskog i Strasbourg.
Fakta: EU:s sociala pelare
EU:s sociala pelare består av 20 icke bindande principer för bättre arbets- och levnadsvillkor. Rättigheterna är fördelade på tre områden: lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt socialt skydd och inkludering.
Här är några av principerna:
* Alla har rätt till en utbildning av god kvalitet, praktik och livslångt lärande som rustar dem för att delta fullt ut i samhället och klara av förändringar på arbetsmarknaden.
* Män och kvinnor har rätt till lika lön för lika arbete.
* Arbetare har rätt till rättvisa löner som möjliggör en anständig levnadsstandard.
* Barn har rätt till omsorg och förskola till rimlig kostnad.
* Alla som saknar tillräcklig egen försörjning har rätt till adekvat minimiersättning som säkrar ett värdigt liv i livets alla skeden. För de som kan arbeta, ska ersättning kombineras med incitament för att komma in på arbetsmarknaden.
TT
