Generellt vågar odlare inte plantera fleråriga grödor om de inte vet att de får ha jorden kvar. ”Om bönderna i och med deklarationen kan få intyg på att de har rättighet till sin jord – eller att arrendera jorden under ett visst antal år – så betyder det att de också vågar investera”, skriver Naturskyddsföreningen på sin hemsida.

Om bönderna vet att de får behålla jorden kan de även satsa på att plantera till exempel mango- och papayaträd: grödor som tar ett par år innan de ger frukt, men som kan ge en bra inkomst eftersom frukterna går att sälja på marknaden.

Av samma skäl kan småbrukarna nu också våga satsa på skuggträd, som också tar ett par år på sig att växa upp. Skuggträd bidrar med löv som ger näring till jorden, vilket förbättrar förutsättningarna för att odla.

Nya möjligheter för kvinnor

Om småbrukare har papper på att de har rätt till jorden eller till att odla jordlotten under ett visst antal år, så vågar de också investera i åtgärder för att höja jordens bördighet, som att köpa gödsel, skriver Naturskyddsföreningen. De kan även våga anställa arbetskraft.

De vågar också satsa mer på odlingarna och göra långsiktiga investeringar. För den som får lån finns det också helt andra möjligheter att satsa på saker som ger avkastning direkt.

Deklarationen  innebär även helt nya möjligheter för kvinnor. ”Oftast har kvinnan aldrig rätt att äga jord, inte ens att ta över marken om hennes make skulle dö. Om kvinnan nu kan få juridisk äganderätt till jorden så öppnar sig andra möjligheter att bruka jorden samt att tjäna pengar och försörja familjen”, skriver Naturskyddsföreningen.

Kvinnliga småskaliga bönder bidrar till cirka hälften av den globala livsmedelsförsörjningen. Men trots det är det sällan kvinnor som har brukanderätten, äger marken som de brukar eller har kontroll över tillgångarna som jordbruket ger.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.