Med siffrorna 19–6 fick ”direktivet om upphovsrätten på den digitala inre marknaden” sitt slutliga klartecken från EU-länderna.

Förändringarna har väckt het debatt under det senaste året, men har nu ändå godkänts av både EU-parlamentet och EU:s ministerråd. Nu blir det upp till medlemsländerna att genomföra lagstiftningen under de kommande åren.

Regeländringarna är till för att modernisera regler som inte hängt med i de senaste årens snabba tekniska utveckling och samtidigt ge starkare rättigheter till författare, fotografer och konstnärer.

Motståndarna tycker dock att lagstiftarna gått alltför långt och oroar sig för vad man kallar länkskatter och behovet av uppladdningsfilter.

Men anhängarna är glada.

”Direktivet är en frihetsreform för användarna och en rättighetsreform för bildskaparna. Vi står redo att teckna licensavtal med alla kommersiella plattformar som behöver, så att verksamheten kan rulla på som vanligt”, säger Mats Lindberg, VD för organisationen Bildupphovsrätt, i ett uttalande.

Motståndarna är desto dystrare.

”Nu behöver vi skademinimera i de nationella lagar som ska genomföra det, och försöka få EU-domstolen att riva upp filtren”, skriver i sin tur EU-parlamentsledamoten Max Andersson – tidigare MP men nu medlem i Partiet Vändpunkt – på Twitter.

Fem av de sex nej-länderna i måndagens ministerrådsomröstning – Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen och Finland – beklagar resultatet i ett gemensamt uttalande.

”Vi anser att direktivet i sin nuvarande form är ett steg bakåt för den digitala inre marknaden snarare än ett steg framåt”, säger kvintetten.

Det sjätte nej-landet var Sverige, där regeringen ville rösta ja, men tvingades ändra sig efter diskussion i riksdagens EU-nämnd i fredags.

Även Tyskland tvekade in i det sista men valde till slut att rösta ja, samtidigt som man lade fram ett uttalande till protokollet där man tog upp sin kritik mot delar av förslaget.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.