– Vi drar inte benen efter oss efter utan arbetar så fort vi kan. Men det finns ingen quick fix på det här som vissa tycks tro, säger hon till TT.

I helgen kritiserade flera riksdagspartier regeringen för att inte tillräckligt snabbt hjälpa de IS-anslutna svenskarnas barn som finns i lägret al-Hol i den kurdkontrollerade delen av Syrien. Totalt handlar det om 60 till 80 barn.

Utrikesministern avvisar föreställningen att det skulle vara möjligt att bara åka ned och in i lägren och hämta hem barnen. Utrikesdepartementet arbetar enligt Wallström längs flera spår. Det handlar om konsulära kontakter, där man under lång tid haft kontakt med IS-rekryteraren Michael Skråmos barns morfar, som larmat om nödsituationen för barnen i lägret.

Hela kedjan

Det handlar om kontakter med internationella Röda Korset och andra hjälporganisationer som är aktiva i lägren samt med de kurdiska myndigheterna.

Och det handlar om kontakter med berörda kommuner och landsting.

– Vi måste ju få hela kedjan att fungera. Men var och en måste behandlas för sig, som individer. Identiteter måste fastställas och vi måste undvika familjeseparationer. Men det kan ju också finns föräldrar som inte vill till Sverige. Allt detta måste hanteras med barnens bästa för ögonen men också med respekt för folkrätten, säger Wallström.

För mycket folk

Parallellt med det arbetet försöker Sverige hjälpa till med mat och mediciner på plats.

– Det här lägret är byggt för ungefär 25 000 personer och på bara några månader har man tagit emot 65 000 personer.

Exakt hur den svenska regeringen arbetar just nu vill Margot Wallström inte gå in på, bland annat av säkerhetsskäl. Men enligt Wallström är situationen ungefär densamma för alla länder som berörs.

– Jag tror att man måste försöka lugna sig och inte hetsa fram något. Det finns ingen snabb och enkel metod. Det är ingen som bara kan åka ned dit och in i lägret och hämta hem sina medborgare. Men vi drar inte ut på något utan arbetar så snabbt vi kan, säger hon.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.