Radar

Flygstopp till Tripoli efter flygplatsräd

En satellitbild som visar flygplatsen Mitiga i östra Tripoli efter flygräden.

Tripolis enda fungerande flygplats har stängts sedan den bombats av krigsherren Khalifa Haftars styrkor. Det innebär ett totalstopp för flyg till huvudstaden och dess närområde. Hjälporganisationen IRC säger till TT att stoppet kan leda till att hjälparbetare inte längre kan ta sig in i landet.

– Vi har precis fått veta att flygplatsen i Tripoli, Mitiga, har bombats, säger Mina Zingariello, vice direktör för International Rescue Committees (IRC) Libyeninsats till TT över telefon från Tunisiens huvudstad Tunis.

Internationella nyhetsbyråer bekräftar att den sista fungerande flygplatsen i Tripoli, Mitiga, belägen i stadens östra delar, har stängts sedan den bombats av stridsflyg. En talesperson för krigsherren Khalifa Haftars milis Libyens nationella armé (LNA) har bekräftat att den låg bakom flygräden, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Samtidigt rapporterar Reuters att Haftars styrkor förlorat kontrollen över Tripolis numera nedlagda internationella flygplats söder om staden, där strider pågått under flera dagar.

Gränsen stängd

Mina Zingariello, som sitter fast i Tunis, har försökt ta sig till Tripoli i flera dagar. På söndagen ställdes hennes flyg till Misrata, öster om Tripoli, in – flygstoppet gäller även områdena runt huvudstaden.

Dessutom har gränsen mellan Libyen och Tunisien stängts, enligt Zingariello.

– Det är nu väldigt osannolikt att nya hjälparbetare kommer att kunna ta sig in. Vi har fortfarande ett team med 130 personer i landet, som arbetar för fullt, men det kommer att bli mycket svårt för nya hjälparbetare att ta sig in, säger hon.

Vill se vapenvila

Sedan krigsherren Khalifa Haftars offensiv inleddes i torsdags har minst 35 personer dödats och tusentals försatts på flykt.

EU:s utrikesministrar kunde inte enas om ett gemensamt uttalande under måndagens möte i Luxemburg, men det fanns konsensus kring behovet att omedelbart avbryta alla militära operationer inne i Libyen, enligt EU:s utrikeschef Federica Mogherini.

– Jag riktar en väldigt stark uppmaning till Libyens ledare, och särskilt till Haftar, om att direkt avbryta alla militära operationer och återgå till förhandlingsbordet under FN:s överseende, säger Mogherini enligt AFP.

Inför mötet sade Mogherini att en humanitär vapenvila måste implementeras fullt ut för att låta civila och skadade evakueras från Tripoli.

Ryssland manar till lugn

Liknande ord hördes dessförinnan även från USA:s utrikesminister Mike Pompeo som betonade att det inte finns någon militär lösning på konflikten.
Från Ryssland, som tillsammans med Egypten och Förenade Arabemiraten ses som Haftars starkaste allierade, kom samtidigt maningar om lugn.

Khalifa Haftar har med sin milis LNA de senaste dagarna ryckt fram mot Tripoli, där den av FN erkända regeringen har sitt säte.

LNA är en av flera miliser som har vuxit fram sedan diktatorn Muammar Gaddafi störtades 2011.

Kaoset i Libyen

Libyen är splittrat i olika delar som styrts av olika politiska fraktioner.

Demonstrationer i grannländerna Tunisien och Egypten under början av 2011 utlöste en väpnad revolt mot diktatorn Muammar Gaddafi. Den 20 oktober fångas han och dödas i hemstaden Sirte öster om Tripoli, och en övergångsregering bildas.

Under de kommande åren leder attacker mot ambassader, däribland USA:s, till att flera länder kallar hem ambassadpersonal från Libyen.

Efter en maktkamp mellan flera grupper 2014 bildas två regeringar. I Tripoli, huvudstaden som ligger i den västra änden av landets Medelhavskust, finns en internationellt erkänd enhetsregering. I Tobruk, en kuststad i öst, finns en annan regering som stöds av fältmarskalken och krigsherren Khalifa Haftar.

Västmakter anser att Tripoliregeringen är det bästa alternativet för att stävja ett rådande kaos med extremistiska och islamistiska grupperingar. Tobrukregeringen får å sin sida stöd för sin sak av Egypten och flera arabländer, som anser att dess hårdhandskar är det bästa alternativet.

Sommaren 2017 enades sidorna i princip om vapenvila. I maj i fjol kom de överens om att hålla president- och parlamentsval, men några sådana har ännu inte hållits.

Parallellt med det instabila läget i landet har Libyen också blivit en knutpunkt för smuggling av migranter och flyktingar till Europa, inte minst från afrikanska länder söder om Sahara.

Källa: Landguiden/UI med flera

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.